Inne hos Distriktsveterinärerna i Roma gapar den väntrumslika korridoren tom. Men det är inte semestertider som skapar lugnet. I nästan varje rum pågår tvärtom full verksamhet.
- Det blir mycket längre dagar. Men det är det värt när man kan hjälpa till att få lite ordning på gårdarna, säger en veterinär i full operationsmundering och en sövd katthona framför sig.
Insatsen Svenska djurskyddsföreningen gör, där de bekostar id-märkning och kastrering av ladugårdskatter, ska leda till att 7 500 oönskade katter slipper komma till livet på Gotland de närmsta åren.
Ingen kritik
Lillemor Wodmar, generalsekreterare i föreningen, påpekar att projektet inte är kritik mot bönderna, men att antalet katter ofta är ett problem för dem. Lantbrukaren Ingela Johansson, som har ett tiotal katter på gården i Etelhem, instämmer.
- Vi har problem med att det blir så många kattungar. Det kan bli uppåt 50 på en sommar, säger hon efter att hon utnyttjat gratiserbjudandet på Romakliniken.
Låg status
Lillemor Wodmar menar att grunden i problemet är att katten saknar status som djur. I dag kan man köpa en katt för en krona per ben, plus en spänn för svansen. Hon menar att om priset höjs kan statusen följa med.
När det gäller djurslagen gris, kor, får och hund finns lagkrav på att de ska märkas. Lillemor Wodmar undrar hur en katt skiljer sig från de djuren.
- Varför ska inte katter ha samma status? Det är en underlig inställning, säger hon.
Hon håller sig för hjärtat när hon pratar. Det är frågor som berör.
Lagstiftning
Enligt Lillemor är skärpt lagstiftning för ägarna ett annat hjälpmedel till höjd status för katter. I det lagförslag som lagts fram finns förbud mot att överge katter och lagkrav på märkning och kastrering.
Både Lillemor Wodmar och Lotta Persson, klinikchef på Distriktsveterinärerna i Roma, står bakom förslaget.
- Djurskyddet i det nya förslaget är faktiskt skriven för djuren. Det upplever vi inte alltid att det är, säger Lillemor Wodmar.