Så spårar regionen bidragsfuskarna

Fusk med bidrag är ett växande problem för myndigheter och kommuner. Men på Gotland upptäcks bara ett fåtal fall om året.

Mari Bergström, chef för regionens enhet för stöd och försörjning, utgår från att människor är hederliga och rädda för att bli påkomna med att fuska.

Mari Bergström, chef för regionens enhet för stöd och försörjning, utgår från att människor är hederliga och rädda för att bli påkomna med att fuska.

Foto: Elisabet Andersson

Gotland2020-11-10 06:33

Flera statliga myndigheter och större kommuner på fastlandet jobbar i dag aktivt med att hitta bidragsfusk, ett fusk som kostar skattebetalarna stora summor pengar. På Gotland upptäcks ett fåtal fall per år. I första hand rör det sig om personer som får försörjningsstöd. Något fusk med assistansersättning har, efter vad regionen känner till, inte förekommit de senaste åren.

– Vi är inte förskonade, men jag tror inte att det är så utbrett bland dem som går på försörjningsstöd här. Där det förekommer är när folk jobbar svart. Men det är jättesvårt för oss att komma åt så det finns nog ett mörkertal, säger Mari Bergström, chef för regionens enhet för stöd och försörjning.

Ungefär 1 200 till 1 300 hushåll årligen får försörjningsstöd, de kommer och går. Förra året betalade regionen ut 61,5 miljoner kronor, i år väntas summan stiga till uppåt 69 miljoner. Regionen får årligen kännedom om tre till fyra personer som fuskar med stödet. Alla polisanmäls men i 99 procent av fallen läggs utredningen ned eftersom polisen inte kan styrka att det fanns ett uppsåt.

– Det känns inte alls bra. Men säger personen att de inte visste att de skulle redovisa inkomsten då finns inte en medvetenhet, säger Mari Bergström.

De fall som anmälts har oftast upptäckts vid stickprovskontroller. Men det kan också vara anonyma tips eller suspekta papper. 

– Ibland så kommer vi på att de har klippt och klistrat lite grand i kontoutdragen, säger Mari Bergström.

Om polisen inte går vidare med anmälningarna har socialförvaltningen små möjligheter att få tillbaka pengarna. Ibland görs en överenskommelse om återbetalning och om personen får fortsatt stöd kan beloppet dras av från kommande utbetalningar. Men ingen som är berättigad till bidrag förlorar det på grund av att de fuskat.

– Vi kan inte straffa retroaktivt men vi håller ögonen på dem, säger Mari Bergström.

Den som har stöd måste varje månad redovisa sina inkomster och utgifter och beslut om stöd gäller bara en månad åt gången. Förvaltningen tittar på vad personen har fyllt i och kan göra enstaka kontroller. Dessutom tar datasystemet ut mellan 15-20 stickprovskontroller varje månad. 

– Allt ska skrivas in i ansökan och om man inte tagit med något är det bidragsbrott, säger Mari Bergström.

Men det är sällsynt, och hon har förtroende för klienterna.

– Vi jobbar med tillit. Jag utgår från att folk i gemen är hederliga.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!