Kryssningskajen fortsätter att vara en förlustaffär för Region Gotland. Den gick med 3,27 miljoner kronor i underskott 2019 - och coronakrisen kan få anläggningen att stå helt oanvänd i år. Än finns inga signaler om att kryssningstrafiken i Östersjön är på väg att dra igång igen.
När regionens kostnader för anläggningen summeras är det fortsatt minus. Kryssningskajen har gått med drygt tre miljoner kronor i förlust varje år sedan den invigdes. Region Gotland byggde kajen för lånade pengar och enligt det avtal som tecknats med oparatören CMP, Copenhagen Malmö Port, ska bolaget betala en årshyra på 9,3 miljoner kronor för kajen. Så här långt har den varit en förlustaffär med drygt sex miljoner kronor.
Regionens lånekostnader för anläggningen har varit högre än intäkten från hyran under de två första åren. Under 2018 blev förlusten nästan 2,8 miljoner kronor.
– I år är det ett annat läge. Det är en hyfsad balans, enligt prognosen blir det minus drygt en miljon kronor för 2020, säger Mats Renborn, ekonomichef vid teknikförvaltningen.
Förhoppningen har varit att den ekonomiska kalkylen trots allt skulle innebära en vinst för Gotland - under 2019 innebar kryssningskajen mer än 100 000 extra besökare till Gotland. Säsongen 2020 hade ett bokningsläge som pekade mot en rekordsommar med fler anlöp och besökare än tidigare.
– Går företagen bra så får vi ju arbetstillfällen och skatteintäkter från både företagen och deras anställda, sa tekniska nämndens ordförande Karl-Johan Boberg (C), när 2018 års siffror presenterades.
De pengar som kryssningsturismen genererat åt den gotländska besöksnäringen har lyfts fram som det främsta argumentet för att bygga kajen. Sen slog coronakrisen till och rederierna började boka av kryssningar i Östersjön. Danmark stängde Köpenhamns hamn helt för kryssningsfartyg till 13 april och det är osäkert om ett enda kryssningsfartyg kommer att angöra Visby i år.
– Just nu är det ingen som alls vet eller kan säga något säkert, säger Henrik Ahlqvist, CMP:s terminalchef i Visby.
I fjol redovisade CMP en vinst på 110 miljoner kronor och kryssningsresandet var den främsta förklaringen till resultatet. I bolagets avtal mer regionen finns inga klausuler som gör att de kan komma undan hyran för kryssningskajen i Visby.
– Det är vi som är torsk här helt enkelt, säger Henrik Ahlqvist.
Stoppet i kryssningstrafiken blir en hård ekonomisk smäll för hamnbolaget, men det finns ingen oro för att de skulle gå i konkurs.
– Det finns ingen anledning att spekulera i det. CMP samägs av Köpenhamns stad och Malmö stad och har bara en mindre del privata ägare. Resultatet de gjorde i fjol gör att de också har lite extra i kassan, säger Mats Eriksson, hamnchef vid Region Gotland.
CMP ägs till 77 procent av offentliga aktörer, något som hållits fram som ett starkt skäl till varför Region Gotland vågade satsa på att bygga kryssningskajen. Regionens kostnader för kryssningskajen bokförs på ett särskilt konto hos teknikförvaltningen. Beräkningarna är gjorda utifrån ett 45-årigt lån till 2,5 procents ränta.
– Planen är att kurvan ska vända efter halva tiden, säger Mats Renborn.
Enligt kalkylerna ska underskotten vändas till överskott efter halva lånetiden. Villkoren i avtalet säger att om räntan ändras kan hyran justeras. Den får justeras vart femte år. Svaret på om uträkningen stämde har vi först 2063.