Advokat Shantu Wahlgren vill ha tydliga regler vad som gäller när en klient vill närvara över videolänk.
Att använda videolänk kan underlätta för parter och vittnen att delta i förhandlingen. Under de senaste 12 åren har deltagande med hjälp av videolänk ökat från att ha använts i mindre än var tionde rättegång till att vara ett inslag i så gott som varje förhandling. Pandemin bidrog till en ökad användning.
I vissa fall har videolänkarna skapat rimligare förutsättningar för brottsoffer att redogöra för vad som hänt, särskilt i mål som rör grov kvinnofridskränkning. Kvinnor som flytt från platsen där brottet begåtts, kan vara väldigt rädda för att möta gärningsmannen.
Shantu Wahlgren är advokat och tar uppdrag som målsägandebiträde. Rädsla efter ett övergrepp är ett argumentet för att använda videolänk i stället för att vara i tingsrättens lokaler. Vid några tillfällen har målsägande som hon företrätt blivit nekad att använda videolänk.
– För mig är det viktigt redan när jag träffar kvinnan första gången att kunna beskriva vad som händer i samband med utredningen, säger Shantu Wahlgren.
– Det kan vara en kvinna som flytt från Gotland, som mår otroligt dåligt och inte vill möta mannen i rätten. Några har skyddat boende på grund av hot.
Att inte kunna garantera att kvinnan får delta på videolänk för att hon ska känna sig trygg, är ett problem, anser hon. I Shantu Wahlgrens roll som målsägandebiträde är det hon som möter offret under förundersökningen och rättegången.
– Det är jag som träffar målsäganden och kan avgöra vad som är bäst för henne. Jag kan inte berätta för domstolen alla skäl för varför hon föredrar videolänk, en del frågor som är integritetskänsliga kan jag inte berätta på grund av sekretess, säger hon och menar att domstolen inte vet hur målsäganden mår.
Målsägandebiträdets uppgift är att finnas som stöd för sin klient, både känslomässigt och juridiskt.
Men även om kvinnan får delta på videolänk är det inte säkert att biträdet får klartecken ekonomiskt.
– Domstolen säger att man inte tagit ställning i frågan om ersättning ska utgå för merkostnaden om biträdet åker till fastlandet, säger Shantu Wahlgren.
Lagman på Gotlands tingsrätt, Johan Arvidsson, säger oftast ja till medverkan över videolänk om en kvinna är rädd att möta den tilltalade.
Rättens ordförande som håller i förhandlingen, är den som bestämmer. På Gotland är Johan Arvidsson lagman och han berättar att det finns fyra faktorer att ta hänsyn till när man beslutar om det finns skäl att använda videolänk.
– Vi tar hänsyn till kostnader och olägenheter, om någon känner rädsla, kan antas utsättas för påtryckningar och av säkerhetsskäl, säger han.
Det ska också finnas tekniska förutsättningar, där ett rum i en annan tingsrätt är att föredra.
Johan Arvidsson ger exempel på situationer där videolänk kan vara ett problem.
– Det kan vara om man sitter i ett mål med stängda dörrar, till exempel ett sexualmål. Då kan det kännas osäkert att koppla upp sig mot en okänd dator med tanke på att det kan finns folk i rummet som inte syns i bild.
Videolänk medges oftast om till exempel en kvinna är rädd för att komma tillbaka till ön och möta gärningsmannen.
– Då har vi även andra möjligheter där en tilltalad kan sitta i ett annat rum och lyssna på förhöret. Den tilltalade kommer inte att se målsägande utan bara höra hans eller hennes röst. Vi kan ordna så att parterna inte är närvarande samtidigt i rättssalarna.
Varje mål bedöms utifrån förutsättningarna och olika hänsyn måste tas.
– Till exempel vilken betydelse vittnet har; om det är enda bevisningen i målet är det inte så bra om vittnet inte är närvarande, säger Johan Arvidsson.
Målsättningen är tydlig:
– Om jag bedömer att det inte skulle bli rättssäkert ska jag inte tillåta videolänk. Huvudregeln vid en muntlig förhandling är att parterna ska vara med i rummet, säger Johan Arvidsson.
När det gäller de juridiska ombuden görs också en bedömning.
– En advokat kallas som huvudregel att närvara på plats i tingsrätten. Precis som när det gäller parter och vittnen är det tingsrätten som bestämmer om advokaten får närvara från en annan plats.
Behöver målsägarbiträdet åka till sin klient som ska medverka på videolänk, kan domstolen inte lämna besked om ersättning.
– Det är bara om ett biträde från fastlandet anlitas som det går att begära förhandsbesked om domstolen betalar resan, säger Johan Arvidsson.
I de fall målsägarbiträdet ansluter till sin klients videolänk på fastlandet ändå, bedöms ersättning om resa i samband med sluträkningen i domen.
Vice chefsåklagare Susanne Wihlborg anser det är en självklarhet att målsägandebiträdet ska finnas bredvid målsäganden.
Susanne Wihlborg är åklagare och håller med om att det är bra om de inblandade parterna deltar i förhandlingen på plats, inte minst när det gäller grov kvinnofridskränkning.
– Hon är min viktigaste bevisning så det har stor betydelse.
Däremot tycker hon att avvägningar ska göras, för att kunna reda ut vad som hänt.
– Ibland är kvinnan så rädd att hon inte får ur sig ett ord om gärningsmannen är med.
Både videolänk och så kallad medhörning där kvinnan är i ett annat rum, kan underlätta.
Målsägandebiträdet och målsäganden ska dock vara på samma ställe, är hennes bedömning.
– Det är ju själva tanken med målsägandebiträdets uppdrag. Offret ska berätta något oerhört svårt och måste få stöd. Då behövs någon som håller om henne, räcker en näsduk eller påminner om att ta djupa andetag. Målsägandebiträdet måste finnas för henne, både före och efter, säger Susanne Wihlborg.
– Jag anser att det måste vara en självklarhet i den här typen av mål och att de då naturligtvis ska få betalt för sina kostnader.