Lars Thomsson (C).
Priserna på el har seglat upp som en av de viktigaste valfrågorna. Socialdemokraterna vill bland annat införa ett högkostnadsskydd och förstärka elnätet. Även Moderaterna förespråkar högkostnadsskydd, därtill avskaffad skatt på kraftvärme. Centerpartiet går i sin tur till val på ett grönt avdrag för alla som byter ut direktverkande värme mot andra, mer effektiva lösningar.
Så långt de nationella förslagen. Men vad kan egentligen de lokala partierna göra för hushållen och företagen som riskerar att ruineras av höstens och vinterns räkningar? GT har ringt runt för att få ett svar på den frågan.
Första samtalet går till Lars Thomsson (C).
– Kortsiktigt måste vi gå in och stötta upp energirådgivningen (regionägda Energicentrum). Jag har pratat med dem nyligen och de är helt nedringda. Om vi ska klara den här krisen, för kris är det, måste vi arbeta långsiktigt med energieffektiviseringar. Olika pristak och stöd ska man vara försiktig med, för de riskerar att gynna ökad konsumtion och motverka sparande och omställning, säger han.
Meit Fohlin och Socialdemokraterna trycker också på vikten av energirådgivning och grön omställning, men förhåller sig mer positivt till ekonomiska stöd för drabbade hushåll.
Meit Fohlin (S).
– Det är framför allt på den nationella nivån vi kan lösa de här problemen. Men självklart måste vi agera lokalt där vi har makt. Till exempel genom att stärka gotländsk välfärd och utbildning. Risken är att de som redan har det tufft ekonomiskt får det ännu svårare. I så fall måste vi ta höjd för en ökad belastning på socialtjänsten.
Under pandemin klubbade regionen igenom sammanlagt sex stödpaket till organisationer, föreningar, kulturskapare och andra som fått lida ekonomiskt på grund av restriktionerna. Jesper Skalberg Karlsson (M) tycker att det kan vara läge för något liknande igen.
Jesper Skalberg Karlsson (M) tycker att regionen måste överväga att gå in med stöd riktade till förenings- och idrottslivet.
– Vi har inget färdigt förslag, men vi moderater anser att vi behöver överväga ett stöd i kontanta medel till idrotts- och föreningslivet. Där drabbas man extra hårt, ishallarna kan tas som ett tydligt exempel. I vanliga fall skulle vi inte förespråka att offentliga medel ska betalas ut för att folk ska betala räkningarna, men det här är exceptionella tider vi lever i, säger han.
Samma förslag hörs inte från Lars Thomsson eller Meit Fohlin, men ingen av dem utesluter regionala krispaket av den typen.