"När kommer ni hit, och varför har ni inte gjort tillräckligt?". Det är de vanligaste frågorna Region Gotland får när snö och halka blir en del av vardagen under vintermånaderna. Snöröjning och halkbekämpning är en av vinterns största snackisar där de flesta har en synpunkt.
Region Gotland vittnar om att man vid snöfall blir nerringd med klagomål från allmänheten om hur snöröjningen sköts, frågor om vem som gör vad och vid vilken tid resurserna sätts in. Regionen är väghållare med ansvar för kommunala vägar och gator i Visby och tätorterna samt 85 mil enskilda vägar med statsbidrag. Trafikverket med underentreprenörer ansvarar för öns statliga vägar (140-vägarna). Övriga vägar faller under helt privata lösningar.
– Det är där det kan bli problem vid stora snömängder. Det händer att vi får samtal om att till exempel hemtjänsten inte kommer fram på någon liten privat väg, men då är vårt svar att vi måste hålla oss till att bara röja våra egna vägar, för annars kommer vi få 6000 brev om att alla vill ha samma hjälp på sin lilla vägsnutt, säger Isak Malm, avdelningschef för gata/park.
I regionens regi arbetar ett 30-tal personer mot snö och halka för Visbyområdet. I snöröjningsplanen skiljer man mellan Visby och landsbygden. På landet finns tio distrikt om totalt 50 enheter som genom upphandlad entreprenad hjälper till. Vardagar finns beredskap för att starta snöröjningen från klockan 03 och helger från 05.
– Men redan vid 01.30 börjar man med att köra en kontrollrond, säger Isak Malm.
Vid kraftigt snöfall arbetar man enligt ett prioriteringsschema, med vad man kallar skede 1 och skede 2. I första skedet ligger fokus på att hålla stora infarts- och genomfartsvägar i tätorterna plogade och sandade, liksom vägar och parkeringar till viktiga samhällsfunktioner som skolor, vårdinrättningar och lasarettet. I skede 2 ingår bland annat villagator, som har lägre prio.
– Grundregeln som kan vara bra att känna till är att gång- och cykelvägar ska ha ett snödjup om minst 5 centimeter innan vi påbörjar någon röjning. Tätortsvägar måste ha minst 7 centimeter och enskilda vägar ska ha ett djup om minst 14 centimeter innan vi börjar. Så länge det snöar ymnigt påbörjar vi heller ingen plogning om inte väderprognosen säger att det ska fortsätta väldigt länge utan avbrott, förklarar Isak Malm.
Regionens snöröjningsbudget ligger på sju miljoner. Av de pengarna är det inte snöröjningen utan de halkbekämpande åtgärderna som kostar mest.
– Vårt värsta scenario är när temperaturen pendlar upp och ner kring nollan under lång tid, när det fryser på och smälter om vartannat. Så var det förra vintern. Det är då det krävs stora resurser och blir dyrt, förklarar säger Isak Malm.
Att hålla igång alla tillgängliga resurser under ett dygn kostar cirka 900 000 kronor.
Den största utmaningen i snöröjningsarbetet är framkomlighet för plogarna på vägar och gator, förklarar Andreas Olsson, arbetsledare för gator.
– Parkerade bilar längs gator är ett problem när vi ska fram med stora fordon, men det värsta är vegetation som sticker ut över vägbanor och trottoarer. Det är alltid fastighetsägarens ansvar att hålla det öppet på gata och trottoar runt fastigheten. I motsats till vad Trafikverket kan göra får inte regionen röra det som är privat egendom. Vi kan inte såga av buskar som hänger ut och stör snöröjningen, säger Andreas Olsson.