Det är kvällen den 16 oktober och demonstrationen mot rasism och sexism har just avslutats. Saga Carlgren öppnar sin mejl för att förbereda sig inför arbetsveckan.
De senaste veckorna har det varit oroligheter i Visby. Ett medborgargarde har klivit fram efter en misstänkt gruppvåldtäkt, tillresta nazister har demonstrerat och tonen på sociala medier har blivit allt mer upptrissad. Saga, som är en av dem som har klivit fram i debatten, har fått en hel del otrevliga mejl där hon får veta att hon är äcklig, borde skämmas och att hon själv "borde få smaka på mångkulturen", men den här kvällen skruvas tonläget upp ytterligare ett snäpp. Två av mejlen i inkorgen är tydligt hotfulla. Avsändarna förklarar att de ska lägga hennes ansikte och namn på minnet och att hon i framtiden ska få sitt straff.
Hotmejlen polisanmäldes och Saga Carlgren är tacksam över att de skickades till hennes Region Gotland-adress.
– Även om det var riktat till mig personligen ger det ger ändå en sorts distans. Jag känner till andra som fick meddelanden till privata kanaler och då blir det mer obehagligt, säger hon.
Saga Carlgren är inte ensam om att ha tagit emot hot.
Av de politiker som besvarat GA:s enkät om hat och hot uppger mer än en fjärdedel, nästan 30 personer, att de har tagit emot åtminstone ett hot.
Hoten har ofta skett i närtid. Tre fjärdedelar av de som drabbats har fått minst ett hot under den nuvarande mandatperioden.
Regionrådet Saga Carlgren (V) är lite förvånad över att så många politiker har hotats.
– Jag hade föreställningen att hoten främst drabbade de personer som har väldigt framträdande roller, säger hon
I GA:s enkät ber vi dem som har drabbats av ett hot att beskriva hur de reagerade. Blev de mest arga eller mest rädda?
Saga Carlgren tyckte att det var svårt att besvara den frågan.
– Jag kände framför allt sorg. Sorg över att hot har blivit en strategi för att tysta människor. Och sorg över den demokratisyn som sprider sig, att man inte vill värna den demokrati vi har, utan att människor tycker att det är ett bättre alternativ att några få ska bestämma över andra, säger Saga Carlgren.
Men ilskan fanns givetvis också där. Tillsammans med rädslan.
– Jag var inte ute i mörker själv på över en vecka. Jag cyklade inte hem ensam från möten och var inte ensam hemma med min dotter på kvällarna.
Saga har tänkt mycket på avsändarna. Vilka är de? Var bor de? Är det människor som hon möter i sitt vardagliga liv?
– Jag blev vaksam mot människor och det var otroligt störande. Ska man bli rädd för människor?
Saga bestämde sig för att inte låta rädslan styra. Steg för steg har hon jobbat för att övervinna den. I dag, en dryg månad senare, har hon återerövrat känslan av trygghet, men hon bär också med sig en insikt om hur lätt den kan ryckas ifrån henne.
Hat och hot mot politiker kan, i värsta fall, leda till att den som är förtroendevald ger upp och lämnar sitt uppdrag. Även detta har inträffat på Gotland denna turbulenta höst.
När Sverigedemokraternas fullmäktigeledamot Kaj Lundmark blev partiets toppnamn 2014 var han införstådd med att det skulle kunna innebära arga telefonsamtal och brev.
– Men det blev lugnare än jag hade förväntat mig. Det kom ingenting. Kanske berodde det på att jag höll en låg profil, säger Kaj Lundmark.
Men när han i höstas uttalade sitt avståndstagande till den gotländska kvinna som startade det så kallade "medborgargardet" på Gotland hamnade Kaj Lundmark i skottlinjen.
– Jag trodde att angrepp skulle komma från AFA och andra vänsterextrema grupper. Nu kom de i stället från den högerextrema svansen till Sverigedemokraterna. Mitt uttalande spreds på högerpopulistiska sidor på nätet och jag fick många telefonsamtal och mejl där jag bland annat kallades förrädare.
I slutet av oktober meddelade SD:s fullmäktigeledamöter Kaj Lundmark och Björn Ljung att de lämnade sina uppdrag. Från Kaj Lundmarks sida fanns det flera orsaker till beslutet. Han var inte särskilt motiverad att arbeta politiskt, men det var hatattackerna som fick honom att känna att måttet var rågat.
– Det är helt vansinnigt att det ska vara så här. Hot och hat ska inte få förekomma över huvudtaget, säger Kaj Lundmark.
Saga Carlgren har aldrig övervägt att hoppa av. Tvärtom.
– Att det finns människor som inte respekterar demokratin och vill försvaga den bekräftar hur viktigt vårt arbete är. Och i ett parti har man en styrka. Vi är många tillsammans och det gör att jag orkar.
Men hon är rädd att hatattacker och hot mot politiker också kan bli ett hot mot demokratin:
– Den största risken som jag ser är att människor avstår från att överhuvudtaget gå in i politiken. Många upplever den här världen som hård, man blir inte bara utsatt för granskning, utan riskerar också hot mot sin person. Jag förstår om man väljer att inte utsätta sig för det.
Kan rädslan för hot få politiker att avstå från att engagera sig i vissa frågor?
– Jag tror inte att man gör det som ett medvetet val, men omedvetet påverkar det kanske vilka frågor man går in i och hur man väljer sina ord.
Resultatet från GA:s enkät ligger i linje med nationella undersökningar. Under valåret 2014 utsattes ungefär en fjärdedel av de folkvalda för olika typer av hot. Saga Carlgren tror att tonläget i de sociala medierna bidrar till att så många drabbas.
– Där pågår en snabb kommunikation som lockar till replikväxlingar där folk skriver i affekt, utan att tänka efter.
– Det är som att de som skriver sånt här inte förstår att de skriver till riktiga människor.
Vad kan vi göra för att förtroendevalda inte ska utsättas för hat och hot?
– Vi kan inte stoppa den trenden ensamma på Gotland, men här, som överallt annars, måste vi jobba för att stärka demokratin genom att få medborgarna att känna sig delaktiga i de politiska processerna, säger Saga Carlgren.
Hon ser skoldialogen 2008 som ett bra exempel på det. Beslutet om vilka skolor på Gotland som skulle läggas ned föregicks av dialogmöten.
– Det kräver tid och resurser, men passar i frågor där vi måste hitta en samsyn, säger Saga Carlgren.
Är du rädd för att den här intervjun kan leda till nya hot?
– Jag är inte rädd för det. Men jag förstår att risken finns, säger Saga Carlgren.
0498-20 25 61