Regiondirektören är en självskriven kandidat att göra en säkerhetskontroll på, men egentligen är även det hemligt.
– Vi berättar inte vem som säkerhetsklassas och inte hur många som är det på Gotland, säger Pär Ary som är tillförordnad beredskaps- och säkerhetsskyddschef i regionen.
Det ligger i sakens natur att främmande makt inte ens ska veta omfattningen av antalet personer som sitter på känslig information och inte veta deras namn.
Kravet för att ens komma på tal för att säkerhetsklassas är att personens position är sådan att hen har tillgång till hemliga uppgifter. Sedan den nya Säkerhetsskyddslagen trädde i kraft 2021 skärptes kraven på dessa medarbetare.
Enkelt uttryckt handlar det om att skydda det som är viktigt för Sveriges säkerhet för att förhindra sabotage och spionage.
I en tid där säkerhetsläget allvarligt försämrats är det här än mer viktigt.
Kraven på de människor som får del av olika hemligheter är stränga och undersökningen är omfattande.
Pär Ary tittar på referenser och betyg men gör också en lång intervju för att bilda sig en uppfattning om personens stabilitet när det gäller att inte avslöja sekretesstämplade handlingar eller rent av låta sig mutas.
– Personen ska vara lojal med Sverige och det demokratiska samhället, lyfter Pär Ary fram och ställer även frågan om hen röstar.
Samtalet pågår i flera timmar och efter hand får han en bild av personens lämplighet. Han vill veta om hen har problem i livet, hur det ser ut med ordning och reda samt tendenser till drogmissbruk.
– En del är lite nervösa för fortkörningen de åkte dit för eller andra dåliga samveten de bär på, men det brukar försvinna ganska fort. Man behöver inte vara helt ren. Det handlar om hur man förhåller sig till lagstiftningen.
– Min uppgift är att skapa trygghet i samtalet. De måste lita på mig och inte vara orolig att jag avslöjar vad de gjort. Vågar de öppna sig kan vi göra bra bedömningar.
När Pär Ary pratar med den som ska kontrolleras handlar det inte bara om raka frågor.
– Jag kan inte säga: Är du pålitlig? Det gäller att ställa kluriga frågor, komma in under huden på personen.
Omkring fyra timmars mangling om synen på livet, jobbet och riket, kan vara påfrestande.
– En del är ganska tagna, säger Pär Aly och berättar att dem han intervjuar också utbildas, bland annat i hur främmande makt gör för att få information.
– Många får ganska stora aha-upplevelser.
Utfrågningen är en del av den noggranna säkerhetsprövningen där även Säkerhetspolisen genomför kontroller. De har register över människor som de behöver hålla ett öga på.
– Vi kollar om personen finns med i bland annat brottsregistret och misstankeregistret. Sedan har vi en del andra uppgifter, säger Gabriel Wernstedt som är presstalesman på Säpo.
Hittar Säpo uppgifter som kan ha betydelse, kontaktar de en särskild nämnd som avgör om verksamheten ska få ta del av dessa.
Säpo vidarebefordrar information som de anser vara relevant men lämnar inga garantier på att personen är alltigenom pålitlig.
– Det är alltid arbetsgivaren som avgör om personen är lämplig att anställa.
Bollen kastas därmed tillbaka till regionen som har ansvaret. Det händer att en person inte är lämplig.
– Tyvärr kan jag inte rekommendera alla jag intervjuar.
Det kan vara en mängd olika anledningar, till exempel att personengenomgående under hela intervjun pratar nedlåtande om nuvarande ledarskap och inte ser nyanser i det, Pär Ary.