Något längre skoldagar.
Och, för en del, lite senare skoldagar.
Men samtidigt pedagogiska vinster för eleverna. Och en rejäl besparing för regionen.
Ungefär så beskriver Brittis Benzler (V) effekterna av den nya skolskjutsorganisationen.
Det som började som ett problem, har kunnat vändas till en möjlighet, menar hon.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler är övertygad om att införandet av så kallad samlad skoldag kommer att ge i första hand de yngre eleverna ökad kvalitet i skolan.
Ger alla en chans
Och tjänstemännen på BUF (barn och utbildningsförvaltningen) håller med.
- Samlad skoldag ger fler elever chans att klara målen, säger Per-Olof Sahlberg.
Samlad skoldag innebär att alla elever börjar och slutar vid samma tid och att fritidshemmens resurser tar del i skolarbetet på ett annat sätt än idag. Fritids blir en del av skoldagen, för alla elever. Inte som i dag bara för de som är inskrivna där.
Men samlad skoldag kommer också att betyda längre skoldagar för många. Och ändrade skoltider.
De flesta högstadieelever kommer att börja en timme senare än i dag, och även sluta en timme senare. Och de yngre barnen får stanna längre tid i skolan. De exakta start- och sluttiderna är dock inte fastställda än.
Så blir de nya tiderna
P-O Sahlberg berättar i stora drag hur de nya tiderna blir:
- På landsbygden kommer F-6-skolorna att börja klockan 8 och sluta runt klockan 14. Tiderna kan variera något mellan olika skolor. Högstadieskolorna kommer att börja ungefär en timme senare, runt klockan 9, och gå till cirka 16, berättar han.
Besparingar
Alla de här förändringarna bottnar i den nya skolskjutsupphandling som antogs i höstas. Och de besparingar man ville uppnå med den.
Skolskjutsarna har länge varit en mycket tung post för den gotländska skolan. Idag ligger kostnaden på cirka 25 miljoner kronor per år, men för ett par år sedan stod man inför hotet att den skulle öka med nästan tio miljoner.
Det var då man tänkte om. Och med den nya upphandlingen och nya organisationen kommer man nu i stället med att kunna sänka kostnaden med tre, fyra miljoner kronor.
- Det här är en besparing som inte drabbar undervisningen, det har varit viktigt för oss, betonar Brittis Benzler.
Färre bussar
Från och med höstterminen är det betydligt färre bussar som kör i skolskjutstrafiken. Men vissa bussar och chaufför kommer i stället att köra fler turer. Och därför måste man ha olika starttider i skolorna.
- En del tycker kanske att det nya blir en försämring. Och det är tråkigt. Men det är svårt att genomföra en så här stor kostnadssänkning utan att det blir sämre för någon, säger Brittis Benzler.
Orkar eleverna längre skoldagar?
- Jag tror inte skillnaden blir så stor, i varje fall inte för de yngre barnen. Och bland högstadieeleverna tror jag inte alla tycker det är dåligt att börja en timme senare...
Men hur ska de hinna till sina fritidsaktiviteter?
- Vi försöker anpassa sluttiderna så att eleverna ska hinna med en buss till stan efter skolan om de har träning där. Sen hoppas vi också att idrotten är beredd att anpassa sina tider något, svarar Brittis Benzler.