Samma beten som på vikingatid men större

??Kvinnorna skötte då gården med hjälp av drängar, pigor och trälar, sade Gun Westholm. De kände sig heller inte piskade att gifta om sig om de blev änkor eftersom de hade insyn i gårdens verksamhet och kunde sköta den själva.

Maten från olika håll
Maten fick vikingarna från olika håll. De livnärde sig på säl och fisk, de snarade sjöfågel och plockade sjöfåglarnas ägg, de jagade vilt, hade lamm och nöt på gården.
Hon nämnde hur man i gamla tider hade gädda var festmat, att man åt ägg, lammskallar, kål med mera.
De nyfikna gotländska entreprenörerna seglade ut i Europa och kom hem med laster av spännande kryddor, tyger, oljor och med insyn i annorlunda seder och bruk.

Jobbar ensamma
??Dagens bönder sitter på traktorn, de har inte pigor, drängar och trälar utan jobbar ensamma, sade Gun Westholm. Ofta arbetar frun i stan eller på annat ställe utanför hemmet. Och dagens bonde ägnar stor del av sin dag att fylla i blanketter. Tack vare blanketter blir han också nyfiken på nya saker, som vin, tryffel och dinkel med mera.
Hon återknöt till vikingatid och böndernas nyfikenhet och entreprenörskap, som gått i arv till nutidens bönder.
??Gotland har fått en plats bland gourmetfolk på fastlandet, sade hon.

Äta bör man
Även om professor Ulf Palmenfelts föredrag hette ? Äta bör man annars dör man? så påpekade han att ? äta gör man ändå dör man?.
?Men mat är så mycket mer än att äta, sade han och tog upp alla symboler som till exempel rum att äta i, mat för olika tider på året, kokböcker, maträtter i olika regioner med mera.

Guds välsignelse
Han berättade om hur maten för många förr var Guds välsignelse, att man inte skulle röra i soppan motsols för då blev den inte välsignad och räckte inte länge.
Maten omges med många ritualer och ett exempel är hur vi beter oss när snapsen skall tas.
Ulf Palmefelt kom också in på att när det vi äter skall ut ur kroppen då tänker vi på det som smutsigt och orent,bland annat om att hårstrå på huvudet är okej, men inte i soppan.