Proverna visar rent ut sagt att det är skitvatten som rinner ut i hamnarna.
Det var när boende och besökare runt hamnarna i Katthammarsvik och Ljugarn började klaga på att det luktade illa som vattenrådets styrelse beslutade att ta prover på vattnet.
- Sex olika prover togs i höstas och analyssvaren manade verkligen till eftertanke. Framför allt visade de på väldigt höga bakteriehalter. Det är helt enkelt skitvatten i hamnbassängerna, säger Peet Tüll.
I Katthammarsvik innehöll en deciliter vatten mer än 2 400 koliforma bakterier. I Ljugarn var situationen än värre, där innehöll en deciliter vatten drygt 24 000 koliforma bakterier. Dessutom uppmättes höga halter av fosfor och järn.
- Det är klart man blir orolig, säger Fredrik Pettersson som jobbar på Katthammarsviks rökeri.
Många upprörda
Han tycker att det märkts i många år hur vattenkvaliteten försämrats.
- Man ser det på att fisket blir sämre, förr fanns abborre och gädda härinne i viken. Gäddan trivdes i sjögräset som fanns här då, nu är det bara slem, berättar han.
Östra Gotlands vattenråd misstänker att de höga bakteriehalterna kan ha med dålig rening att göra. Att kommunens reningsverk helt enkelt inte håller måttet. Många är upprörda och tycker att det är en konstig ordning när kommunen jagar fastighetsägare med enskilda avlopp samtidigt som man tillåter massiva utsläpp från de egna reningsverken.
- Vi vill ha en förklaring från kommunen. Vi vill veta varför det ser ut så här och vi vill att de tar fler prover, säger Peet Tüll.
"Naturligt innehåll"
Ett möte har nu bokats så om 14 dagar träffar vattenrådets styrelse samhällsbyggnadsförvaltningens chef Bertil Klintbom.
Bertil Klintbom har ännu inte sett de vattenprover och analyser som Peet Tüll hänvisar till, men misstankarna om att reningsverken skulle ha dålig standard tillbakavisar han direkt.
- De flesta av öns reningsverk byggdes visserligen på 1970-talet, men samtliga utom Havdhems håller dagens standard. Utifrån gällande utsläppsgränser är de i gott skick, säger han.
Men någon rening mot bakterier har inte reningsverken, det har man normalt inte.
Och just därför, menar såväl Bertil Klintbom som Magnus Schönbäck på reningsverket att det är väldigt viktigt att veta var vattenproverna har tagits innan man drar för mycket slutsatser.
- Tar man prover på avloppsvatten så är det naturligt att det innehåller ganska mycket bakterier, säger Magnus Schönbäck.
Men bakterierna klingar av ganska snabbt sedan vattnet runnit ut, menar han. De har svårt att överleva i den miljön.
Inga sjukdomsspridare
Och det behöver heller inte handla om sjukdomsalstrande eller smittspridande bakterier, utan sådana som normalt lever i tarmen hos människor, förklarar Magnus Schönbäck.
Vad reningsverken renar avloppsvattnet från är kväve, fosfor och BOD (organiskt material) och för dessa ämnen finns riktvärden fastställda som man måste hålla sig inom.
- I Katthammarsvik är utsläppsvillkoret för fosfor 0,5 milligram per liter och där hade vi i fjol ett snittvärde på 0,22. För BOD var riktvärdet 50 milligram per liter och vårt medelvärde var 11,6. Så enligt våra kontrollprogram har Katthammarsvik klarat sig bra, säger Magnus Schönbäck.