Sändebud i aids-frågor

- Jag tänkte mig att bara vara farfar och morfar, säger Lars-Olof Kallings, 73 år.

Gotland2006-05-24 06:00
Han hade slutat som som generalsekreterare för International AIDS Society och överlämnat gården i Follingbo till nästa generation.
Men något kom emellan.
Ett telefonsamtal.
FN:s generalsekreterare Kofi Annan var i luren. Han undrade:
- Kan Mr Kallings tänka sig att bli mitt personliga sändebud i aids-frågor i forna Sovjetunionen och Centralasien?
Lars-Olof Kallings tackade ja.
För fyra år sedan träffade vi Lars-Olof Kallings hemma på föräldragården Kallings i Follingbo. Förutom världsläget då det gäller aids-epidemin talade vi då om hans pensionering, och om hans försök att hitta ett sommarviste, helst i Östergarn. Dottern Birgitta med familj hade precis tagit över Kallings-gården.
Detta med sommarställe har uppenbarligen lyckats. Den här gången träffar vi honom nämligen vid det som nu är hans fasta punkt på Gotland, en stuga vid Rodarve i Östergarn, på vägen mellan Herrvik och Sysne med respektfullt men lagom avstånd från havet. Kallings kan blicka ut över det öppna odlingslandskapet och viss motion kan skötseln av tomten ge.
När det gäller ambitionen att hitta ett nytt ställe att knyta an till på ön, har allt gått enligt planerna. Däremot har det alltså inte blivit som tänkt när det gäller nedtrappningen av hiv/aids-engagemanget.
Visserligen hade han tänkt fortsätta skriva om detta gigantiska världsproblem, men utan förpliktigande uppdrag. Men plikterna finns kvar, även om de ser lite annorlunda ut än tidigare...

Samtal från Australien
När vi kommer till vår bokade intervjutid, har professor Kallings just avslutat en annan intervju. Australiensiska riksradion hade ringt till Östergarn, för att förhöra sig om världsläget för aidsepidemin.
Det kan väl ses som ett tecken på att Lars-Olof Kallings fortfarande är eftersökt som en av de mest kunniga på världsepidemin.
Det som så drastiskt ändrade pensioneringsplanerna, var alltså det oväntade samtal som kom en vacker dag då Lars-Olof Kallings var sysselsatt med att plocka in disk i diskmaskinen.
FN:s generalsekreterare Kofi Annan kallade.
Därför kan professorn nu titulera sig "biträdande generalsekreterare" och "special envoy" och i den rollen umgås han med ledare för stora nationer och med världsstjärnor i artistvärlden - allt för att föra den fortsatta kampen mot spridningen av aids i världen.

Fokuserar på forna Sovjet
Lars-Olof Kallings jobbar nu med fokus på forna Sovjetunionen. Under de 20 år han tidigare varit verksam i kampen mot aids, har det mestadels handlat om Afrika och Asien.
Forna Sovjet är den del av världen där aids nu snabbast breder ut sig. Smittan är som störst i Ryssland, på grund av landets storlek och smittan har spritt sig som en skogsbrand. 80 procent av de drabbade är unga, vilket inte varit fallet tidigare i andra länder. Ukraina har flest antal smittade per tusen invånare.
President Putin i Ryssland uttalade sig för några dagar sedan om aids och har själv blivit ordförande för ett särskilt råd inom regeringen, vilket skall ta itu med aids-frågan. Det är en given framgång i kampen, när en person av denna dignitet visar ett personligt engagemang.

Snabb växling i Ukraina
I november förra året träffade Lars-Olof Kallings dåvarande ledaren för Ukraina, Jusjtjenko, som åtog sig att leda kampen i Ukraina. Kallings bjöd också in honom till den kommande generalförsamlingen i New York.
Det är en församling som handlar om hiv/aids. Men Jusjtjenko fick ju sparken och nu står det klart att ingen representant från Ukraina kommer till generalförsamlingen.
En av de saker som Kallings jobbar med i sin egenskap av "special envoy", är alltså att bearbeta politiker i diverse länder, vilket medför mycket resande.
Det kan bli lite av bortkastad möda, då det politiska läget växlar snabbt, som i exemplet Ukraina.
En annan sak är att försöka ena olika FN-organ om ett gemensamt program mot hiv/aids. I den ordning om nu råder, har olika organ olika förhållningsätt.
En samlad röst skulle vara en fördel och det är denna samlade röst som Kallings försöker få fram.
För det tredje jobbar han med att få med frivilligorganisationer i kampen, vilket inte är helt lätt i länder som inte infört demokrati.

Upplysning inte nog
Erfarenheterna efter 20 års upplysningsarbete i olika former, är att det inte räcker med att upplysa folk om riskerna med hiv-smittan. Människor som mycket väl vet att det är farligt fortsätter med sitt riskbeteende. Här märks den i andra sammanhang ständigt återkommande tron, att "andra kan drabbas men inte jag".
För att nå framgång i kampen måste man bidra till att ändra folks beteende och i det fallet tar man hjälp av framstående världskända artister. Richard Gere, Bono i U2 och Bob Geldof är personer som Lars-Olof Kallings arbetat och arbetar med.
Det är personer av den kategorin som kan påverka andra. Man har dessutom samarbete med ungdomsinriktade tevekanaler både i öst och väst, där man vet vilka trender som gäller bland ungdomar. Det gäller att få även de som tror sig vara oövervinnliga att ändra stil.
Det gäller att jobba mer med känslor än med kunskaper.
Det finns många svårigheter att brottas med, exempelvis attitydproblem. I Ryssland ser man ner på dem som drabbats av smittan - "de har sig själva att skylla", är tanken. Nyfödda barn tas från smittade mödrar och blir kvar på sjukhus, eftersom ingen annan vill ta hand om dem.

Generalförsamlingen
För fem år sedan bestämdes att man skulle stämma av hiv-läget om 5, 10 respektive 15 år. Den 31 maj-1 juni är det dags för första avstämningen, i New York.
188 länder lovade att genomföra ett antal mål. Nu strömmar rapporterna in om hur det gått, men mycket är ju redan känt.En illustration till läget: Förra året dog tre miljoner människor i världen i aids och fem miljoner blev hiv-smittade.
Lars-Olof Kallings säger så här:
- En särskilt stor besvikelse är att man inte kunnat hindra smittan från mor till barn, vilket inte är så svårt. Kofi Annan säger att aids har fått en kvinnas ansikte och det är sant. En majoritet av de sjuka i Ryssland är kvinnor och fler och fler smittade barnföds.
- För många av världens ledare har det fortfarande inte gått upp att det finns aids bland barn. Många har den gamla bilden på näthinnan, den att det bara är homosexuella som drabbas.
"Feminiseringen" av aids har lett till att det i dag finns cirka 15 miljoner föräldralösa barn.

Minskning i Uganda
Om nu Ryssland är exemplet på att hiv-smittan utbreder sig snabbt, så finns det faktiskt länder där man har en minskad spridning. Uganda är ett sådant exempel.
Minskningen har tre orsaker.
1) Den sexuella debuten är senarelagd med 1-2 år,
2) man har färre sexualpartners och
3) kondomanvändningen har ökat.
Här handar det alltså - faktiskt - om en attitydförändring. Men denna förändring baserar sig huvudsakligen inte på upplysning, utan på att man sett smittans konsekvenser. Här har också de värsta spridarna - "alfa-hannarna", som Kallings säger - gått ur tiden.

Orimliga proportioner
Tanken på fågelinfluensan är inte så avlägsen, när man sitter inte så långt från havet i Östergarn. Det var nästan bara några stenkast bort, som de första fåglarna som drabbats av fågelinfluensan kunde konstateras på Gotland.
Vi tänker på Sjaustru-fallen, som utlöste stort pådrag bland medier och myndigheter.
Vad tänker professorn i sådana sammanhang?
- Ett bevis på människan bristande rationalitet, säger han.
Faktum är att fågelinfluensan inte är ett akut hot mot människan, även om nu hundra personer på en världsbefolkning på sex miljarder människor har dött.

Medial topp
Det finns en föreställning om att världen skall komma att drabbas av en ny omgång av spanska sjukan och det är kanske den bakgrunden som gör att det lätt uppstår hys
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om