Sanering vid sågen i Vall kostar minst 11 miljoner
Minst 11 miljoner kronor beräknas saneringen kosta av den förorenade marken från träimpregnering med kreosot vid sågen i Vall.
Men vid gårdagens sammanträde valde miljö och hälsoskyddsnämnden att besluta om återremiss av ärendet.
- Vi måste ta ställning i nämnden, fatta beslut och infodra pengarna, men behöver mer på fötterna vad gäller ansvarsfrågan. Verksamheten vid sågen var av högsta värde för samhällsutvecklingen och både länsstyrelsen och kommunen hade tillsyn av verksamheten utan att invända. Det gör att vi alla i nämnden känner vi oss delaktiga och vill se över ärendet igen, säger ordförande Jan Grimlund, mp.
På fastigheten vid Vivlings i Vall har det bedrivits sågverksamhet sedan 1952 och impregnering av virke med kreosot sedan 1956. Under 1950- och 60-talet var produktionen stor vid Södervägs brädgård. Bland annat levererades slipers till tunnelbanan i Stockholm och telefon och kraftstolpar impregnerades. Impregneringen fortsatte på 1970- och 80-talet, men med begränsad verksamhet på 1990-talet.
Undersökningar av området visar på kraftigt förorenad mark och förorenat grundvatten och länsstyrelsen liksom miljö- och hälsa bedömer att de som kan ställas till ansvar för detta är de företag, nu dödsbon och ett aktiebolag som varit verksamma under perioden. Mellan 11 och 15 miljoner kronor beräknas åtgärderna kosta för efterbehandling av de förorenade områdena i Vall.
- Miljö- och hälsoskyddsnämnden saknar närmare kännedom om betalningsförmågan hos de berörda verksamhetsutövarna. Ett föreläggande kan därför anses onödigt betungande. Vi måste först uttömma möjligheterna att kräva de berörda på pengar och sedan gå vidare. Möjligheter finns till statsbidrag för efterbehandlingsåtgärder genom länsstyrelsen från Naturvårdsverket och vidare kan kanske saneringsförsäkringen komma i fråga.
Vite
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade också om återremiss av två förslag om utdömande av vite. Båda gäller djurhållning ute med krav på tillgång till ligghall. I det ena fallet är det nötkreatur som gått ute på norr och i det andra fallet när och får som går ute på Östergarnslandet utan skydd mot väder och vind.
- 250 000 kronor i vite är ett högt straff som inte står i proportion till brottet. Efter en mycket frisk diskussion i nämnden enades vi om att begära återremiss av dessa ärenden, säger miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande.
I en tredje anmälan angående ligghall förbjuds utegångsdjur på den aktuella marken. Det är en på fastlandet skriven djurhållare som på norra Gotland håller får och hästar. Djurägaren har vid ett flertal tillfällen blivit anmäld för att ha hållit djur ute utan tillgång på ligghall, och har inte sökt dispens från gällande regler vid djurskyddsmyndigheten.
Bättre Snäck plan
- Byggs det galet vid Snäckgärdet, då innebär det att promenadstråket från Visby och norrut blir beskuret. Tillgängligheten för allmänheten får inte inskränkas i området. Dessutom anser vi att den bäck som rinner igenom Snäckgärdet måste bevaras i sin naturliga bana.
Det konstaterar Jan Grimlund och fäster uppmärksamhet på brister i förslaget till detaljplan för området.Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker förslaget, men ledamöterna är inte är odelat förtjusta i planerna för att utveckla och förändra Snäckgärdet från ett naturområde till en fullskalig turistanläggning.
Så jobbar vi med nyheter