Man ska inte blanda ihop dem som medvetet förvanskar sanningen med dem som bara är felinformerade, poängterar Mikael Östlund.
Det är en vecka med information i fokus – och i mängder. På seminarier och debatter såväl som i tidningar, i etern och i sociala medier. Samtidigt lever vi i en tid av desinformation och tveksamma påverkanskampanjer. Gör det politikerveckan sårbar?
Häromdagen pratade vi med Säpo om risken för någon slags ”desinformationsattack” mot Almedalen, med anledning av Rysslands mediala krig. Där såg man ingen hotbild mot just evenemanget på Gotland – men Säkerhetspolisen hänvisade samtidigt till Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, för mer information kring just detta.
Så vi ringde dem också.
Mikael Östlund, som är kommunikationschef på MPF, tror att någon slags alternativ fakta-kampanj mot just Almedalsveckan är ett nästintill omöjligt projekt att ge sig på.
– Det skulle vara svårt att ändra bilden av något just där, där samtalet är så pass fritt och allting diskuteras och kontrolleras. Gällande Ryssland har de olika målgrupper; bland den egna befolkningen har de styrande lyckats bra, men i väst är det inte många som tror på vad de säger, menar han.
Kommunikationschefen ser snarare politikerveckan som ett motgift mot detta samhällsproblem:
– Almedalen är en orsak till att desinformation inte fungerar här, det fria samtalet är det bästa sättet att motverka felaktigheter.
Mycket informationsmaterial blir det, på en Almedalsvecka. En del är mer eller mindre skräp – redan från början.
Samtidigt är ju informationsflödet, som sagt, massivt under dessa dagar. Själva veckan handlar om påverkansarbete.
– Ja, men det är ju också helt tillåtet att försöka påverka Sverige, även för andra länder – så länge de inte medvetet försöker skada landet. Det går säkert att ”gömma budskap” i Almedalen, men det håller bara ett tag, det fria samtalet sätter till slut stopp, säger Mikael Östlund.
Vi behöver alltså inte ha någon slags faktajour på plats?
– Nej, någon statlig sådan ska vi definitivt inte ha, då kan det bli som ett Sanningsministerium. Faktagranskningen fungerar ändå, i ett demokratiskt samhälle.
Det sistnämnda måste ses som ett väldigt hoppingivande uttalande, när det kommer från den myndighet som synar hoten mot just detta.
– Att upptäcka vad som är sant blir allt svårare, men det fria ordet är en garant för sanningen, understryker Mikael Östlund.
En arkivbild från Almedalsveckan 2022.
Hans myndighet arrangerar, eller deltar i, flera programpunkter under veckan. Det handlar om sådant som kriget i Ukraina och om grävande journalistik.
Men även om artificiell intelligens, AI. Ett hett ämne just nu: En sökning på ”AI” i Almedalsprogrammet ger över hundra träffar.
– AI kan vara ett instrument för den som vill skapa och sprida falskheter, det blir lättare att formulera budskap som kan verka korrekta. Det är inget som vänder allt upp och ner, men vi följer den här utvecklingen, säger Mikael Östlund.
Är detta ett större hot mot sanningen?
– Med AI blir det ännu viktigare att kolla källor och veta vad man sprider vidare. Men det är inte svårare än att man är noggrann med sin egen källkritik.
Detta är också Mikael Östlunds huvudsakliga tips till den vanliga Almedalsbesökaren:
– Om man ska bilda sig en uppfattning, sprida information eller fatta beslut, så bör man vara säker på att budskapet är sant. Men det sagt tror jag det är liten risk att främmande makt faktiskt skulle försöka påverka Almedalen. Slutligen vill jag uppmana så många som möjligt att faktiskt ta del av det fria, offentliga samtalet.