Särskolans framtid - het fråga vid debatt

Han gjorde det vid ett möte i Desiderias matsal, ordnat av Föreningen för utvecklingsstörda barn och ungdomar samt vänsterpartiet. Cirka 40 personer kom, främst personal i särskolan och föräldrar till barn och ungdomar med utvecklingsstörning.
Hur kan särskolan bli bättre?
Det är utgångspunkten för den parlamentariska utredningen som kallas Carlbeckkommittén.'

Många var skeptiska
Bakgrunden är att särskolan ser väldigt olika ut i landet och att alla elever inte får undervisning utifrån sina behov. Ibland beror det på att kommunerna satsar olika mycket på särskolan, ibland på att man inte har tillräckligt kompetent personal.
Den 1 oktober presenteras utredningen som sedan ska ut på remiss. Lennart Gustavsson, vänsterpartist från Västerbotten redogjorde för en del som hittills kommit fram. Till exempel om särskolan ska vara en egen form eller om man ska ha EN skola för alla fast med olika kursplaner.
Flera av de närvarande var skeptiska till detta, de befarar att det är de svagaste eleverna som förlorar på detta.
-Det kan väl inte vara skolformen så styr hur resurserna används, menade Lennart Gustavsson. Det måste vara behoven.
Flera deltagare menade att det ibland är viktigt att dela in människor i kategorier, för att synliggöra en speciell grupp och dess behov.
-Nivågruppering är fult i Sverige, sa en kvinna. Det känns som rasism, som om det är fult att ha en utvecklingsstörning. Men vi är på olika nivåer och ska vi nå en skola för alla så bör det finnas både grundskola, särskola, musikklasser och vad som nu behövs.
Hon jämförde med Norge där hon arbetat. Särskolan avskaffades och eleverna integrerades i grundskolan. Många föräldrar var missnöjda och nu har det startat specialskolor som gör dem med utvecklingsstörning ännu mer isolerade.

Samverkan och lärarutbildning 
Ökad samverkan mellan särskolan, grundskolan och gymnasiet är ett tydligt direktiv i utredningen. Men det måste bli bra för alla parter, betonade Lennart Gustavsson.
-Det behövs mer förskole- och särskolepedagogik i grundskolan. En större helhetssyn, tyckte en man. Något som särskolechef Jan-Erik Eriksson protesterade emot.
-Vissa elever i grundskolan skulle behöva det, men de allra flesta behöver en annan utmaning, en annan abstrakt nivå än i särskolan.
Däremot hoppas många på ett samarbete mellan särskolan, gymnasieskolan och det individuella programmet som man börjat fundera över.
Lennart Gustavsson förklarade att förutom samverkan så är det viktigt för höjd kvalitet att personalen i särskolan har tillräcklig kunskap och kompetens. Och där finns mycket att göra i lärarutbildningen.
Innan han försvann till flyget lovade han ta med sig de synpunkter han fått och uppmande alla att lämna synpunkter under remissrundan.

Svårt hitta personal
Brittis Benzler, ordförande i barn- och utbildningsnämnden fick frågan om hon tycker att vi ska ha en särskola på Gotland eller om elever med utvecklingsstörning ska integreras i grundskolan och gymnasiet.
-I dagsläget tror jag det är bra att vi har särskola och grundskola. Det är lätt att tappa kompetens och kraft om allt blir samma skolform. Då är det svårare att hitta personal som brinner för just sina elever. Samtidigt vill jag se mer samverkan mellan skolformerna.