Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle, hetvägg...

Semlan har utan tvekan ryckt fram som ett av den svenska bageribranschens verkligt tunga och bästsäljande namn. I sin grundform en vetebulle med grädde och mandelmassa. Men som förmerats i varianter som wienersemla, karlsbadersemlor, semmeltårtor...
Helgerån menar äldre habituéer när semlan numera börjar säljas direkt efter julhelgerna och inte som traditionen bjuder på fettisdagen. Men det är från jul och några månader framåt den har sin storhetsperiod även om den emellanåt har säljstart redan under hösten men då oftast som ett kortvarigt uppmärksamhetsjippo.
Men säsongen har ändå sakta men säkert förlängts. Med regionala varianter åts den först på någon av de varandra följande dagarna fastlags/fläsksöndagen, blå/bullamåndagen eller fastlags/fettisdagen, det vill säga fastlagen, de tre dagar som föregick fastan.
Sedan även på de följande tisdagarna under fastan fram till påsk. Under 60-talet luckrades seden upp och försäljningsstarten kopplades ihop med affärernas reastart omkring annandag jul när det var mycket folk i rörelse.
Och nu är den tillgänglig under hela perioden jul-påsk oavsett veckodag. Efterfrågan styr förstås, merparten av kunderna vill ha en tidigare säljstart än den gamla traditionella i februari. Men traditionens makt är ändå stor och fettisdagens försäljning är fortfarande säsongens största.
Och privatdetektiv Ture Sventon, han förtär sina temlor året runt.
I snitt äter varje svensk numera fyra-fem semlor per år.
Semlans historia
Semlan har gjort en lång resa i Sverige fram till sin nuvarande form och position. Under olika recept och benämningar har den funnits med genom historien. Ursprungligen bakades den som annat bröd, helt utan kryddor. Sedan skedde sötning med honung.
Under 1500-talet började bagarna göra hål i bullen, ta ur inkråmet och blanda det med grädde eller koka det tillsammans med grädde och smör varefter semlan åter fylldes med denna blandning. I Köpenhamn fanns då särskilda simlebagare. I Gustav Vasas bibel från 1541 omnämns den fina vetebullen. Första gången bruket av semlor noteras i Stockholm är 1679 medan vetebröd inte blev vanligt i landet förrän under 1800-talet.
På kvällen den 12 februari 1771 inträffar det mest klassiska fallet av överdosering av hetväggar - konung Adolf Fredriks död i "indigestion". Men, att hetväggarna ensamma skulle bära skulden får nog sättas på mytbildningens konto, han förtärde en hel del annat i riklig mängd under samma måltid.
Skalden Johan Gabriel Oxenstierna sneade dock till och ansåg att fettisdagen borde förbjudas och hetväggen drivas i landsflykt eftersom den "begått ett kungamord".
Så blev det dock som bekant inte.
Namnvarianterna
Namnvarianternas ursprung förlorar sig i lika delar kunskap och myter.
Uttrycket fastlags/fettisdagsbulle lever kvar med ursprung i fastlags/fettisdagen, den dag då det i princip var obligatoriskt att inta detta bakverk. I år infaller den i dag, 24 februari. Fettisdagen infaller före askonsdagen då fastan inleds.
Frånsett semlan åts traditionellt även andra rätter denna dag. På Gotland var det den i utformningen något påminnande kroppkakan med kött och fläsk inuti som gällde.
Semla, simla eller semlobröd, härstammar från latinets simila, vetemjöl. Det förlorar sig i historiens dunkel till antiken och betecknar då ett bakverk skapat av finaste vetemjöl, i princip en vetebulle.
Men även ordet semlja, jord/klot, nämns liksom latinets semi, halv. Semla skulle då syfta på såväl bullens form, ett halvt klot, som att den bakas av vetemjöl, "hvetesämla".
Hetvägg är ett gammalt namn som inte är så brukligt längre även om en del äldre folk bland annat på Gotland använder det. Hetvägg emanerar från lågtyskans "hetweek" och tyskans "Heisse Wecken" och var vanligt under 1600- och 1700-talen.
Dessa var oftast bakade i form av ett kors, kil eller en vigg (wegge, wigge), det vill säga en blixt, innehöll massa av smör, grädde, socker, kokades och förtärdes med het (heiss) mjölk.
En namnvariant från 1800-talet, som i dag onekligen verkar lite tårta på tårta men obestridligen är helt korrekt är "fettisdagssemla".
Ingredienserna
Mandeln anlände till landet under 1700-talet. Den stöttes eller maldes och blandades med grädde, socker och inkråmet. Mandelmassan blev vanlig först under 1800-talet och nämns 1833 i Årstafruns dagbok.
Då blev det också vanligt att semlorna åts utan föregående kokning av hela bullen. Kända receptgivare, såväl Cajsa Warg på 1700-talet som Ch. Em Hagdahl på 1800-talet, använder äggula i massablandningen.
1850 beskrivs semlan utförligt i en Stockholmstidning: "Fettisdagssemlor det är runda hvetesimlor fyllda med mandelmassa, som serveras med varm mjölk, stundom med smält smör".
Där har vi i princip dagens variant även om smöret numera lyser med sin frånvaro och vispgrädden tagit över. Men finjusteringar av grundreceptet har gjorts och görs fortlöpande.
Det avskurna locket med mandelmassa (hälften mandel, hälften socker) under blev vanligt mot slutet av 1800-talet. Massan blandas i dag ofta med mjölk eller vaniljkräm för att bli smidigare.
Vispgrädden landade inte allmänt på semlan förrän under 1930-talet. Där anses en Gotlandskonditor ha varit först, direkt efter första världskriget. Vetemjölet är i dag vanligt vetemjöl, det vill säga kärnvetemjöl.
I dag äts semlan oftast i handen som en enklare bakelsevariant till kaffe och mera sällan på traditionellt vis med djup sked, placerad på tallrik och med varm mjölk som obligatoriskt tillbehör.
Engagerar 
Semlan engagagerar. För och emot. Hård mandelmassa eller lös massa blandad med den lena grädden eller en mix massa-grädde-inkråm, runt eller trekantigt lock/hatt, serverad med eller utan varm mjölk, med eller utan kanel eller kardemumma och/eller socker, hör till några av de viktiga subjekt som konnässörerna kan diskutera ingående.
Lika härligt frestande och god när den är färsk och försedd med äkta ingredienser, lika supertrist kan semlan vara när den framtonar i form av en torr bulle med semlefyllningen bestående främst av halvkrossade aprikoskärnor.
I dag har semlan sin stora dag på året och intar huvudrollen vid kaffepauserna runt om i landet.
Hatten av!
Mera semlor på nästa uppslag