"Sexuella trakasserier före- byggs med bra ledarskap"

Det uppmärksammade fallet gäller en kvinnlig officer, som enligt Jämos anmälan fick motta verbala och fysiska trakasserier från kollegor. Kvinnans klagomål togs inte på allvar, förrän hon fråntogs sin befälsroll och ombads att tänka över sin framtid i Kosovo. Hon valde att säga upp sig.
Interna utredningar visar brister i rekryteringen till utlandstjänst och att chefer måste ta ett större ansvar för att svenska normer följs. I dagsläget får all personal genomgå en utbildning i bland annat genusperspektiv och trafficking, något som förekommer exempelvis på Balkan.
Den nuvarande Kosovobataljonen fick bland annat titta på och prata om Lilja 4-ever och lyssna på en kvinna från KS08, som flögs upp för att berätta om hur de löste uppkomna trakasserier.
40 kvinnor
Överstelöjtnant Karl Engelbrektson är chef för KS09, där knappt 40 av 500 soldater är kvinnor. Bataljonen har, fem månader in i den halvårslånga missionen, inte haft någon anmälan om sexuella trakasserier. Den senaste tidens skriverier upplevs dock betungande, såväl medier som anhöriga hört av sig. Enligt Engelbrektson har inte alla förstått att anmälningarna rör tidigare missioner.
Det tar mycket energi från alla. Jag har mött reaktioner som "Är det så här man ser på oss? Är det här tacken för att man har åkt ifrån fru och barn för att göra en insats för freden?"
Han upprörs av den enligt honom onyanserade mediabilden av soldater på utlandsmission. Han menar att manliga soldater målas upp som kategoriska kvinnoförnedrare och att de kvinnliga soldaterna lika kategoriskt förminskas till presumtiva offer för samma påstådda värderingar.
Så kan man inte uttrycka sig om individer! Det är diskriminerande för alla!
Engelbrektson menar att utgångsläget är att synliga minoriteter i ett kollektiv kräver särskilda åtgärder. Genusperspektivet måste ständigt belysas.
Det säger Jämställdhetslagen, som också ger rätt att vidta åtgärder som inte är rättvisa mot andra.
Tydlig process nödvändig
Trots det, eller just därför, så var det inte alla kvinnor i KS09 som jublade när han i missionens början sade åt dem att de skulle ha regelbundna möten för att diskutera sin arbetsmiljö.
Det var en utmaning de vill inte vara "en del av ett problem". Jag fick beordra dem. Mötena har dock upplevts som positiva. Hittills har Engelbrektson fått ett påpekande. Omslagen till herrtidningarna i personalshopen var inte dolda, enligt svensk tradition.
De upplevde det inte som ett problem, men konstaterade att det var så. Det löstes dagen efter.
Om sexuella trakasserier uppdagas måste man agera omedelbart och med kraft, säger han.
Det måste finnas en tydlig och genomtänkt process. Vem ska man vända sig till? Har man inte förtroende för sin närmsta chef, vem vänder man sig då till? Det finns flera alternativ: andra chefer, förtroendenämnden, Jämo, högkvarteret.
Att KS09 inte fått några anmälningar tror han har flera förklaringar.
Dels är vi en mindre enhet än de tidigare, så vi har färre att ta hand om. Framför allt tror jag dock att det beror på att vi pratat om och jobbat mycket med ledarskap och de här frågorna.
God kamratskap, bra ledarskap och små och öppna grupper förebygger per automatik en rad olika problem.
Sexuella trakasserier är ett tecken på dåligt ledarskap, precis som hög sjukfrånvaro, allmän otrivsel, ickekonstruktiv feedback eller ännu värre, frånvaron av kritiska röster. Generellt i Sverige så är chefers betydelse underskattad, såväl i Försvarsmakten som i samhället.
Sexuella trakasserier går att förebygga, menar han.
Ständig kamp
Det är precis som med demokrati, man måste ständigt kämpa för det. Chefer på olika nivåer måste hela tiden utvecklas så de är mogna för ansvaret. Ledarskapet kräver att man å ena sidan uppbådar all mänsklig kraft och en vilja att se döden i vitögat. Å andra sidan, när det är lugnt, måste det matchas med kamratskap och stödjande föredöme. Sådant kräver obönhörlig lojalitet.
Därför, menar Engelbrektson, är sexuella trakasserier också ett hot mot gruppens förmåga att kunna lösa sin uppgift.
Människor som inte behandlar varandra med respekt när det är lugnthur ska man kunna lita på dem när det bränner till?
Gutafåret jämställd symbol
Personligen tycker han att gutafåret är en ypperlig symbol för jämställdhet. Väduren Harald möter alla som besöker stabshuset på Camp Victoria i Kosovo.
Valet av bataljonssymbol var självklart, menar Engelbrektson. Hos gutafåret, P 18:s signum, bär båda könen horn.
Gotlänningarna var inte bara först med allmän värnplikt och med att sätta upp ett internationellt verkande förband, utan även med att förstå vikten av genusfrågor. Därför valde man redan på 1200-talet att ha en gutafårsbagge i sitt sigill. Den symboliserar den styrka som uppstår då man behandlar båda könen lika. Åtminstone är det så jag vill se på detdet talet har jag delat med mig av till både generaler och meniga.
Öppet brev. "Vi har inga universallösningar, kanske inte ens några djärva grepp. Men jag är övertygad om att vi gör rätt. Och förhoppningsvis kan alla som tjänstgjort under KS09 om två månader återvända hem till vår viktigaste missionden utanför KFOR:s ansvarsområdenämligen livets mission, förvissade om att vi behandlat varandra rättvist och med respekt." skriver bataljonschef Karl Engelbrektson till sin personal i Kosovo.Foto: Alexandra Ellis