När Region Gotland ska ta fram en ny översiktsplan vill man se utvecklingen historiskt i tiden. En stor sammanställning har gjorts för beviljade bygglov under de senaste tio åren. Där visar det sig att de allra flesta byggen blir fritidshus, där ägarna bor och betalar skatt på fastlandet.
Mellan år 2010 och 2020 beviljade politikerna i byggnadsnämnden 2 242 bygglov. Bara i vart tredje fall, 674 beviljade bygglov, finns det i dag någon skriven på adressen. Av dem finns dessutom över hälften i Visby – vilket visar att beviljade bygglov på landsbygden sällan blir permanentbostäder.
Fårö har exempelvis fått 25 beviljade bygglov, men i de fastigheterna finns i dag enligt undersökningen två skrivna på adressen.
Nästan 800 av de beviljade byggloven gavs i känsliga områden där miljöbalken gäller, det vill säga i kustområden som Fårö, på Sudret och Östergarnslandet. I dag finns någon folkbokförd vid bara 92 av fastigheterna.
Regelverket ser annorlunda ut och gör det lättare att få bygglov för fritidshus än för bostadshus, vilket också utnyttjas i de känsliga områdena. Av 781 byggnader i kustområdena är 599 fritidshus.
Regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) menar att det ändå är positivt för Gotland att det byggs, även i de fall där ingen skriver sig på fastigheten.
– Vi ser under pandemin att fler har vistats på Gotland än som är skrivna här. Det ökar omsättningen i butikerna, och att man är här under längre tid bidrar till att Gotland kan ha en bra grundservice, säger hon.
Att tvinga de som ska bygga att skriva sig på adressen för att få bygglov saknar lagstöd och är, enligt Eva Nypelius, fel väg att gå.
– Det är ett ansvar och upp till var och en att man skriver sig där man, som det står i regelverket, har sin huvudsakliga nattvila.
Att många söker och beviljas bygglov för fritidshus, men bygger med permanentstandard, menar Eva Nypelius ger hopp framåt:
– Då är chanserna större att man sedan blir gotlänning. Det bidrar till omsättning och service även om de inte är skrivna här, säger hon.
De senaste årens byggboom, anser hon, är positiv för hela den gotländska arbetsmarknaden – men ett arbete återstår att göra för att få fler av de som bygger att också folkbokföra sig på ön.
– Varje skattekrona in är viktig, och att fler skriver sig på ön styr även statsbidragen, säger Eva Nypelius.