Sillgrisslor, sälar och tumlare dör i fiskeredskap

Olika redskap drabbar fåglar, sälar och tumlare olika. Men en grundregel är, enligt Naturhistoriska riksmuseet, presenterades i Visby i går och enligt honom rör det sig sannolikt om tusentals grisslor som möter döden i fiskegarn varje år.
Hälften av alla ringmärkta sillgrisslor från Världsnaturfonden WWF som har tagit initiativ till undersökningen, att det är stormaskiga nät, tex bottengarn för torsk och plattfisk samt laxdrivgarn, som utgör det allvarligaste hotet.
<span class=MR>Stora mörkertal</span>
Ingen vet exakt hur många fåglar, valar eller sälar som dör i redskapen, eftersom båtarnas rapportering om bifångsterna är mycket sporadisk.
Henrik Österblom pekar på att fisket i Östersjön har ökat kraftigt, bland annat genom ett allt intensivare fiske från de baltiska staterna och Ryssland.
När det blir svårare att fånga torsk, svarar yrkesfisket med att öka fångstinsatserna med fler och längre garn. Därmed ökar också risken för bifångster.
Av 980 återfynd av sillgrisslor som har ringmärkts på Stora Karlsö, hade 460 fastnat i nät i Gdanskbukten.
Men också utanför Gotland dör fåglar i näten. Inte bara sillgrisslor fastnar tordmule, tobisgrissla och alfågel är andra exempel på arter som slutar sina liv i näten.
När det gäller tumlare är det svårare att statistiskt säkerställa hur allvarliga fiskets bifångster är.
Ingen vet säkert hur många tumlare som finns, men beståndet har uppskattats till cirka 900 djur.
Henrik Österblom har beräknat att 100 tumlare dör i redskap i södra Östersjön per år. Det motsvarar tio procent av Östersjöns tumlare. I Nordsjön kan så mycket som uppemot 7500 tumlare dö i torsk- och piggvarsnäten, enligt en studie av Världsnaturfonden i Tyskland.
<span class=MR>1000 sälar, inte 100</span>
För sälarna i Östersjön (samt Bottenviken och Bottenhavet) är statistiken bättre. Här rör det sig om cirka 200 rapporterade, bifångade sälar under perioden 1996-2002.
Men mörkertalet kan vara stort:
Troligen handlar det om 1000 sälar per år, säger Henrik Österblom.
Vad kan då göras för att minska risken för bifångster vid fiske?
Samarbete mellan yrkesfiskare och myndigheter, mellan naturvårdsorganisationer, forskare med flera, kan leda till att nya redskap utvecklas som minskar risken för bifångster.
I Puget Sound i USA har man provat med garn som har vita, synliga maskor på nätens övre del. Det betyder att fåglarna ser näten och undgår att fastna. Försöket har lett till en kraftig minskning av antalet grisslor som har fastnat i nät.
Ett minskat fiske i vissa områden, under vissa tider på året kan också få gynnsam effekt.
Henrik Österblom tror också att fiske med långrev i Östersjön kan vara ett sätt att fortsatt bärga goda fångster samtidigt som man ökar fåglarnas överlevnad.
Men det behövs också mer fakta för att man bättre ska kunna följa vad som händer. Fiskefartygens loggböcker ger i dag bara en del av sanningen.
WWF har länge försökt stoppa fiske med drivgarn i Östersjön.