Sist i diabetesindex

- Men sammanställningen säger egentligen inte så mycket om hur vården för diabetiker är eftersom det är alldeles för få uppgifter som ligger till grund för sammanställningen, säger primärvårdschefen på Gotland, Hans Brandström.
Det är tredje året Diabetesindex presenteras. Den baseras till största delen på uppgifter från Nationella Diabetesregistret, NDR, ett register som bygger på frivillig rapportering av behandlade läkare. Man uppskattar att hälften av alla diabetespatienter finns med här, men variationerna är stora. Östergötland rapporterar över 80 procent, Stockholm bara 30 procent.

Öka rapporteringen
- Jag tror att vi ligger runt 40 procent. Men det är av dem som fått diagnosen diabetes. Vi vet att det på vissa vårdcentraler slarvats med att fylla i diagnosen på rätt sätt och då blir det inte sökbart. Vi arbetar just nu med en analys av våra egna journaldata och ambitionen är att öka rapporteringen till NDR för att få en mer rättvisande bild, säger Hans Brandström.
- Diabetiker är en prioriterad grupp, och jag tycker att vården på ön fungerar bra. Vi har diabetessköterskor på varje vårdcentral och kontrollerar blodsocker och blodtryck på alla som är över 65 år när de besöker vårdcentralen. Och om läkare lät bli att remittera andra än diabetiker till fotvården så skulle den räcka till alla diabetiker som behöver.
Jan Frändfors, Valleviken, är ordförande i Gotlands diabetesförening.
- Har man rätt livsstil så håller man diabetesen i schack. Men jag tycker att vården här är ganska passiv. Vårdcentralerna är inte tillräckligt aktiva när det gäller att lära diabetiker hur de ska äta, motionera och leva i övrigt. Lever man rätt är sjukdomen inga problem.
Brister i vården kan ge njurskador, ögonskador och amputerade fötter hos diabetikerna.
- Så det finns mycket pengar att spara för kommuner som satsar mycket på vården av diabetiker. Vi har pratat med politikerna flera gånger om detta, men möts oftast av liknöjdhet, tycker Jan Frändfors.