Sista betbåten har lämnat ön
De gotländska betodlarna har gett upp. I stort sett alla försöker nu sälja sina kvoter.
Så gott som alla betodlare försöker nu sälja sina kvoter och många affärer är redan genomförda.
Sämre betpris och ökade fraktkostnader i kombination med ett odlingsår med en extremt låg sockerhalt ligger bakom böndernas massflykt från odlingen. För de allra flesta slutade årets odling med en ren förlust.
De allra flesta med koppling till betbranschen är övertygade om att den sista betbåten från Klintehamn till Skåne har gått. Maskinhållare har sålt eller försöker att sälja sina maskiner och på fraktsidan räknar åkarna med att det inte blir några fler bettransporter mellan odlingsställena och Klintehamn.
En mer än hundraårig odlingsepok på Gotland tar slut.
Många vill köpa
Försäljningen av kvoter har pågått en tid och är just nu extra intensiv. Efterfrågan är stor.
- Bara i dag har jag tagit emot 60-70 samtal, sa Mats Wilson på Roma redovisningsbyrå i går. Han sitter som spindeln i nätet när det gäller försäljningen av den gotländska kvoten.
Mats Wilson sköter affärerna på uppdrag av den gotländska betodlareföreningen.
Alla kvoter har lagts i en "gemensam tunna", som från början innehöll omkring 10 000 ton socker, vilket motsvarar en odlingsareal på omkring 1 500 hektar. Detta är omkring två tredjedelar av den gotländska odlingen. Det finns också odlare som på egen hand försöker att sälja sina kvoter.
- Hittills har vi sålt omkring 6 000 ton, berättade Mats Wilson i går.
Och telefonen gick varm. Köparna ringer från Skåne eller Halland. Att hela den salubjudna mängden kvot går att sälja är dock inte troligt, men enligt Mats Wilson finns det i sådant fall en reservplan.
Det stora utbudet av kvot har pressat ned priset. Enligt Mats Wilson betalade köparna tidigare gladeligen 1 900 kronor per ton medan de nu försöker att pruta när priset ligger på 400-450 kronor per ton.
Hamntaxan
Vid det senaste sammanträdet med kommunstyrelsen beslutades med minsta möjliga majoritet (8-7) att hamntaxan för sockerbetor skulle sänkas.
Avgörandet i detta gamla tvisteärende medförde att kommunstyrelsens tre betodlande centerpartister blev misstänkliggjorda för delikatessjäv, det vill säga att de skulle ha gynnat sig själva.
Det visade sig dock ganska snart att alla tre - Eva Nypelius, P-O Jakobsson och Lars Thomsson - planerar att sluta med sin odling och inte kommer att ha några betor att frakta detta år. Den nya hamntaxan träder i kraft den 1 mars.
Det står dessutom klart att om det överhuvudtaget blir någon odling så blir det i en så blygsam omfattning att man inte kan använda det nuvarande transportkonceptet med en fraktbåt som går i skytteltrafik mellan Gotlands och fastlandet.
Leif Nilsson, Tume Åkeri i Vamlingbo, är en av de åkare som haft mycket jobb med bettransporterna på land. Han räknar med att det i år är slut med detta. Han har hört av många odlare att fjolåret blev ett förlustår, även bland sådana som fick en god skörd.
- Man får hoppas att det kommer något annat i stället, säger han. Det kanske blir så att vissa åkare minskar med en bil eller så blir det hårdare konkurrens om de jobb som står till buds.
En ambition från odlarnas sida har varit att hålla i gång odlingen av betor för sockertillverkning tills man kan komma igång med den diskuterade odlingen för etanoltillverkning i Slite. Nu måste tanken på en odling utan avbrott läggas åt sidan. Följden är att det kommer att bli en längre startsträcka om odlingen av betor för framställning av etanol skall dras igång i framtiden.
Så jobbar vi med nyheter