Region Gotlands HR-direktör Lotta Israelsson och HR-strateg Patrik Larsson blir i dagarna klara med analysen av sjukfrånvaron hos regionens anställda under 2020:
– Efter lägre sjuktal de första månaderna bröts den positiva kurvan i mars. En tolkning är att detta mer var en effekt av hårda restriktioner och lagändringar än av själva smittspridningen. Vi rekommenderades att stanna hemma vid minsta symtom. Vi fick även en slopad karensdag i sjukförsäkringen. Det har gett effekter. Medarbetarna har följt rekommendationerna och stannade hemma, säger Lotta Israelsson.
Den första toppen i kurvan över sjukfrånvaro kom redan i mars. Mot sommaren förbättrades läget, i juli låg den mycket nära föregående år. Men sen tog smittspridningen fart. I november nåddes en ny topp. Både i mars och november nåddes sjuktal på cirka tio procent.
– Sjukfrånvaron ökade i alla åldersgrupper, men lägst ökning kom i gruppen 50 år eller äldre, där vi normalt sett har de högsta talen, säger Patrik Larsson.
Den högsta sjukfrånvaron hade regionen inom socialförvaltningen, med ett sjuktal på 9,2 procent under året, jämfört med 7,5 under 2019. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen ökade talet från 5,4 till 6,3.
Samhällsbyggnadsförvaltningen sticker ut i statistiken för 2020. Där minskade sjuktalet från 5,8 procent under 2019 till 4,9 procent. Enligt HR-direktören och HR-strategen är det troligen en följd av att medarbetare har kunnat distansarbeta.
Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av sjukfrånvaro. 2019 var männens sjuktal i Region Gotland 4,29 jämfört med kvinnornas 6,71. Under 2020 var motsvarande tal 5,22 för männen och 7,97 för kvinnorna – som är i flertal.
Lotta Israelsson understryker svårigheter med att dra slutsatser av sjuktalets utveckling under 2020:
– Vi är fortfarande mitt i pandemin, Vi behöver studera effekterna under en längre tid, säger hon.
Patrik Larsson framhåller att pandemin varit och är en stor utmaning, men också att den lett till ett mer intensivt samarbete mellan arbetsgivare och fackliga organisationer kring skyddsfrågor och förebyggande arbete.
Sjukdom drabbar den enskilde – men också regionen, ekonomiskt. Enligt schabloner från kostar en korttidssjukdag 10 procent av en månadslön. Ett halvt års sjukskrivning kostar 100 000 kronor.