Sjukskriven vårdpersonal kostar pengar Lika mycket som sjuk- vårdens budgetunderskott
Kostnaden för den sjukskrivna personalen inom den gotländska vården är nästan lika stor som hela sjukvårdens budgetunderskott var förra året. Det är inte sjukskrivningen av de äldre som ökar. Det är i åldern 20-30 år som ökningen är störst, säger Mats-Ola Rödén, som är chef för Gotlands vård och omsorg.
I går invigdes i Korpens källare ett gym för personalen inom Gotlands vård och omsorg.
Satsningen på vårdpersonalens egen hälsa kommer kanske lite sent. Men bättre sent än aldrig, säger Mats-Ola Rödén.
Att jobba inom vården är ett tufft yrke. Sedan 1999 har antalet sjukskrivna i de flesta kommuner ökat. Ungefär 150-200 anställda inom vården på Gotland är i dag långtidssjukskrivna.
<span class=MR>Indirekt kommunen</span>
I första hand kan det sägas att sjukskrivningarna kostar försäkringskassan. Men indirekt är det kommunen som får stå för kostnaden, påpekar Mats Sundin, personalkonsulent i kommunen.
Mats Sundin syftar på att det kostar kommunen som arbetsgivare att bland annat få fram nya arbetsplaner, skaffa vikarier och få fram ny personal.
Det är slöseri med resurser när kompetent personal försvinner vid sjukskrivningar, säger han.
Budgetunderskottet inom vård och omsorgen på Gotland är i dag 75 miljoner. Sjukskrivningarna av vårdpersonalen ligger någonstans mellan 50 och100 miljoner, vilket motsvarar hela budgetunderskottet.
<span class=MR>De unga sjukskrivs</span>
Det är den i den yngre generationen av de anställda inom vården som sjukskrivningarna ökar mest. 1998 var de i åldern 21-20 år i Gotlands kommun i genomsnitt sjukskrivna 5,5 dagar. År 2001 hade genomsnittet gått upp till 9,0 dagar. De som var i åldern 51-60 år var 1998 sjukskrivna i genomsnitt 19,3 dagar. Tre år senare låg genomsnittet på 27,7 dagar. Från 1998 till 2001 har ökningstakten för dem i åldern 21-30 år nästan fördubblats.
Lena Arweson är en av många långtidssjuka. I dag är hon 39 år. När hon var 25 år knäckte hon ryggen efter det att hon hade lyft en MS-sjuk patient som ramlade när Lena skulle lyfta. Instinktivt höll Lena fast i henne, i stället för att släppa.
Jag fick skäll för att jag inte släppte taget, men jag tyckte inte att jag kunde låta patienten ramla. Det var självklart att jag ville hjälpa till, säger hon.
<span class=MR>Lämnade jobbet</span>
Lena har i dag blivit tvungen till att lämna sitt jobb som personlig assistent. Hon är nu tillfälligt placerad som receptionist. Lena får inte lyfta något eftersom hon nu blivit stelopererad. I och med operationen måste hon ha ett administrativt jobb.
Det är också viktigt att hon kan ägna en del av tiden till att promenera eller träna på gym för att få sina diskbrock på plats. Det var de som hoppade ur i samband med lyftet av den MS-sjuka patienten.
Lena berättar att det var många andra i hennes ålder som också blev sjukskrivna samtidigt som henne.
De har inte kommit tillbaka, säger hon.
I går var Lena Arweson en av många kommunanställda som var nyfikna på det nya gymmet. Sjukgymnasten Hans Bergsten ska finnas till hands för att hjälpa dem igång. Kanske kan det nya gymmet bidra till att personalen slipper sjukskriva sig så ofta.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!