"Sjukvård på Gotland är underbudgeterad"

- Det känns helt vansinnigt att komma med en sådan här åtgärd just nu när vi fått igång ett arbete med att få bort köerna i vården, något som kommer att sänka kostnaderna ganska snart, tycker Gunnar Ramstedt, ordförande i läkarföreningen.
Som vi berättade i gårdagens tidning ålägger kommunstyrelsen hälso- och sjukvårdsnämnden en rad åtgärder utöver dem som gäller för andra nämnder. Totalstopp för inhyrd personal på vårdcentralerna, stopp för inköp, resor och utbildning, minskning av personalen och annat som ska motsvara besparingar på 30 miljoner kronor. Dessa åtgärder ska redovisas under första halvåret 2006. På längre sikt ska även operationsverksamheten och akutsjukvården utredas för att hitta sätt att minska kostnaderna.

Möte med kommunen
I går förmiddag hade ledningsgruppen på lasarettet möte. Det var planerat sedan tidigare, men nu kom det till största delen att handla om de ändrade förutsättningarna.
- Vi har en budget på nästan 900 miljoner kronor. 624 av dessa är personalkostnader, 120 miljoner kronor är hyra. Kvar blir drygt 100 miljoner kronor som vi kan påverka på kortare sikt, förklarar Jan-Olof Henriksson.
Skulle besparingen på 30 miljoner kronor göras genom att minska personalen innebär det att mellan 70 och 90 av de anställda skulle förlora jobbet. Men det är ingen snabb besparing eftersom många har lång uppsägningstid.
- Nu handlar det om att begränsa utbudet, ta bort vissa verksamheter. Och hur det ska gå till kan jag inte se. Vi ska träffa kommunledningen nästa vecka för att diskutera detta, säger Jan-Olof Henriksson.
Han menar att ett problem är att man nu ska införa vårdgarantin, något som kostar mycket pengar i ett första skede. Att då stoppa all planerad vård kan ge resultat på kort sikt, men i förlängningen blir det dyrare eftersom gotlänningarna då kommer att utnyttja vårdgarantin och söka vård på fastlandet med betydligt högre kostnader som följd.

Ilska och vanmakt
Stoppet för hyrläkare i primärvården kommer i första hand att drabba vårdcentralen i Roma. Där finns endast en fast läkare, det innebär att patienter kommer att tvingas åka till andra vårdcentraler för vård och behandling.
- Vi har länge försökt förklara att vården är underbudgeterad. Dels handlar det om merkostnader för att vi är en ö, dels om hur pengarna inom kommunen fördelas. Ser man på befolkningens sammansättning med allt fler äldre så behöver vi en större budget för att klara en bra vård. Men det är svårt att få gehör för detta, säger Jan-Olof Henriksson.
Läkarföreningens ordförande Gunnar Ramstedt anser att det är konstiga signaler som kommunstyrelsen ger. Först satsar man ordentligt på att införa vårdgarantin och få ned köerna så att alla ska få vård eller behandling inom tre månader, sedan kräver man stora besparingar.
Bland sina läkarkollegor har han mött både ilska och vanmakt.
- Att klara vårdgarantin måste få kosta pengar under en period, men ganska snart skulle det innebära betydligt lägre kostnader för vården. Jag anser att kommunstyrelsens politiker blundar för realiteter och begär det omöjliga. Det är som att sticka hål på däcket så att luften går ur.