Sjukvården får inte full kompensation för ö-läget

Det visar en analys som gjorts på uppdrag av kommunen och som i dag ska diskuteras i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Utredarna Dag Boman och Anders Klintemo på Inregia AB, som gjort analysen, påpekar inledningsvis att en fullständig kalkyl är svårt att göra. Klart är dock att Gotland inte kompenseras ekonomiskt fullt ut för de fördyringar som ö-läget medför.

Ingen jourkompensation
Det gäller bland annat att sjukvården på Gotland måste ha en rad specialiteter som jämförbara landsting på fastlandet inte behöver eftersom sjukhusen där kan samarbeta på ett annat sätt. Det gäller bland annat infektion inklusive lung- och hudsjukvård, kvinnosjukvård och förlossning, öron-, näsa-, halsklinik, barnsjukvård, specialisttandvård, ögonklinik, dialys samt psykiatri.
Gotland kompenseras inte heller helt för att man har en mer omfattande jour och beredskap, högre investeringskostnader och medicinteknisk verksamhet på grund av ö-läget. Som ett exempel nämner utredarna att jourverksamheten på Gotland kostar minst dubbelt så mycket som i vissa andra mindre landsting i Sverige, men är på samma nivå som på Åland. Kostnaderna för resor och transporter till fastlandet, speciellt med helikopter eller ambulansflyg får kommunen heller inte kompensation för.

Begränsade möjligheter
Enligt utredningen har hälso- och sjukvården på Gotland merkostnader på 119-124 miljoner kronor. Det bidrag som sjukvården får genom det så kallade utjämningssystemet är i år 103,5 miljoner.
Det fattas alltså runt 15-20 miljoner kronor för att merkostnaderna ska vara helt kompenserade. Med den förändring av utjämningssystemet som är fullt genomfört 2011 kommer denna underersättning att öka med ytterligare 15 miljoner kronor, enligt utredningen.
Den somatiska, alltså kroppsliga, sjukvårdens nettokostnader på Gotland ligger drygt 20 procent högre än riksgenomsnittet vilket i kronor innebär ungefär 130 miljoner kronor. Utslaget på antalet invånare har Gotland den klart högsta kostnaden av alla regioner i landet.
Samtidigt gör de begränsade ekonomiska möjligheterna att Gotlands kommun tvingas avstå från resurser och service. Ett exempel är att stabsresurserna i hälso- och sjukvården är begränsade jämfört med den kapacitet ett normallandsting kan hålla sig med.

Mångsidighet
Ett annat är att den rättspsykiatriska vården har brister, bland annat vad gäller eftervården. Specialisttandvården har inte heller samma bredd på Gotland som i andra landsting. Även inom rehabiliteringen satsar Gotland mindre.
Primärvården är inte lika utbyggd som på många andra ställen därför att lasarettet på en del områden har kapacitet att tillgodose behovet av vård.
- Samtidigt går Gotland de facto miste om möjligheten att utveckla primärvården och närsjukvården så som man gör i riket i övrigt. Förebyggande insatser riskerar att få stryka på foten när resurserna samlas i sjukhusvården, skriver utredarna.
För dem framstår Gotlands hälso- och sjukvård som mycket effektiv sett till förutsättningarna. Gotland har också lyckats ta tillvara mångsidigheten och engagemanget hos en personal som har insyn och kan påverka sin organisation och verksamhet på ett unikt sätt. Men det finns mer att göra för att rationalisera.

Intressant partner
- Som liten sjukvårdshuvudman kommer Gotland alltid att ha nackdelar när det gäller utveckling. Därför är det viktigt att bilda strategiska allianser med andra landsting och forskande sjukhus. Gotland kan också vara en intressant partner för den medicinska industrin. Gotland bör också anstränga sig för att hålla en låg personalomsättning och låga sjuktal. Kanske bör man också fundera på att dra ned på antalet anställda för att istället hyra in personal för att kapa de toppar som uppstår, resonerar utredarna. Laboratorie- och röntgenverksamheten kan möjligen läggas ut på privata företag, åtminstone till en del. Det skulle också minska behovet av investeringar.