Sjukvården kan få problem <br>efter nyår
Vid årsskiftet träder nya regler i arbetstidslagen i kraft. Det kan få långtgående konsekvenser inom sjukvård, omsorg och räddningstjänst.
EU har länge kritiserat den svenska arbetstidslagstiftningen och krävt en ändring. I september 2004 presenterade regeringen ett förslag till hur det så kallade arbetstidsdirektivet inom EU skulle införlivas i den svenska arbetstidslagen.
Nu är lagen ändrad och den träder i kraft den 1 januari 2007. Det innebär bland annat att regeln om sammanlagd veckoarbetstid gäller att all arbetstid, oavsett om det är ordinarie arbetstid, övertid eller jourtid, som mest får uppgå till 48 timmar i veckan i genomsnitt under en fyramånadersperiod. Tidigare har inte passiv tid under jourer räknats in i veckoarbetstiden.
Veckovila
- Störst problem kommer det att bli om bestämmelserna om dygns- och veckovila ska följas, säger Gunnar Ramstedt. Där måste det förhandlas fram avsteg så att det går att tänja på begreppen.
Enligt regeln om dygnsvila har man rätt till elva timmars sammanhängande dygnsvila inom varje 24-timmarsperiod. Regeln om veckovila är densamma som tidigare, 36 timmars sammanhängande vila varje sjudagarsperiod.
Arbete under jour och beredskap är arbetstid och kan alltså inte räknas in i dygnsvilan. När det gäller den som har jour, eller beredskap i hemmet så räknas den som dygnsvila så länge personen inte behöver göra något arbete. Men om en läkare till exempel behöver göra en insats en timme en beredskapsnatt så gör det att dygnsvilan bryts. Om man då inte får elva timmars dygnsvila så utgör det ett avsteg och sådana får bara göras om kollektivavtal träffats.Hur den ska kompenseras har läkarna och Gotlands kommun olika åsikter om.
Ett annat problem kan bli att kompensationsledighet för avbrott i dygns- eller veckovila ska tas ut i direkt anslutning till det arbete som gjorts, till exempel dagen efter. Det kan påverka den vanliga, planerade verksamheten och riskerar minska kapaciteten inom viktiga verksamheter och en följd kan bli ökande vårdköer.
Förhandlingar
Förhandlingar mellan Gotlands kommun och de fackliga organisationer som berörs har pågått under hösten, även på läkarsidan.
- Men nu i veckan så kallade Sveriges kommuner och landstinget Läkarförbundet till centrala förhandlingar så allt lokalt arbete har stannat upp. Läget är oklart och i dag vet vi inte hur det blir, säger Gunnar Ramstedt.
Vid kommunstyrelsens sammanträde igår redogjorde kommunens personaldirektör Gun Tidestav för de konsekvenser man tror att förändringarna i lagen medför för Gotland. Då handlar det om schemaförändringar men också att det krävs fem nya läkartjänster och en sjukskötersketjänst på lasarettet samt ytterligare två sjuksköterskor för att klara sjukvårdsupplysningen. Även ambulansverksamheten berörs fram till den 1 maj då den läggs ut på entreprenad samt en del andra verksamheter, till exempel i hamnar.
Ännu är det alltså inte klart hur det ska lösas, trots att det bara är två veckor kvar tills de nya reglerna börjar gälla.
Så jobbar vi med nyheter