Ska bekämpa illegala oljeutsläpp i Östersjön
Kustbevakningen har inför nästa år fått 50 extra miljoner kronor av regeringen. Pengar som är öronmärkta för miljöövervakning, framför allt i Östersjön. Vi håller också på med en förstudie för hur tre nya större fartyg ska se ut och utrustningen till dessa och i vilka operationsområden de ska finnas. Jag kan inte utesluta att ett av fartygen blir stationerat på Gotland.
Det berättade Marie Hafström, generaldirektör för kustbevakningen, i samband med ett möte i Visby i går med företrädare för den estniska gränsbevakningen. Förutom tre nya större kustbevakningsfartyg finns också ett flygplansprojekt och hon kunna få skaffa fler flygplan till kustbevakningen.
När det gäller de 50 extra miljonerna för nästa år så är de alltså öronmärkta för miljöövervakning. Regering och riksdag har satt upp en nollvision till år 2010, då man hoppas att antalet illegala oljeutsläpp ska vara nästan noll.
För att klara detta ska man ha ökad flygövervakning, satellitövervakning, fler undersökningsledare, en högre närvaro ute till sjöss och över huvud taget en ökad bemanning inom kustbevakningen. Framför allt är det bevakningen i Östersjön som måste öka. Fartygstonnaget förväntas bli allt större med fartyg som är på 100 000-150 000 ton.
<span class=MR>Oljekatastrofer</span>
Därmed ökar risken för ännu större oljekatastrofer än dem som hittills har inträffat i Östersjön.
Detta kräver ett fortsatt och utökat samarbete mellan länderna runt Östersjön.
Sedan ett antal år finns bilaterala avtal och det hålls årliga möten, där svenska kustbevakningen träffar kustbevakningen i andra länder, exempelvis med de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen samt med Polen.
I går hölls det årliga mötet med ledningen för den estniska gränsbevakningen. Vartannat år möts man i Estland, vartannat i Sverige. Ledare för Estlands gränsbevakning är brigadgeneralen Harry Hein.
Han fick under besöket också en rundtur med kustbevakningens flygplan. Man gjorde också ett besök ombord på utsjöfartyget KBV 181.
<span class=MR>Har en särställning</span>
Vi har förlagt det här mötet på Gotland därför att Gotland har en särställning i Östersjön. Här illustreras tydligt de hot och risker som finns och som kräver övervakning av fisket och miljön samt sjöräddning och gränskontroll, säger Marie Hafström.
Det man framför allt diskuterade vid mötet med estländarna var det framtida samarbetet när Estland har blivit medlem i EU. Speciellt är man från svensk sida intresserade av gränskontrollen. Kraven kommer att öka när det blir större områden att övervaka.
Estland har nyligen också fått ansvar för miljöövervakning, samma typ av ansvar som kustbevakningen har i Sverige. Man ska nu bygga upp ett miljöskydd. för två år sedan överlämnade vi ett miljöskyddsfartyg till Estland, berättar Marie Hafström.
<span class=MR>Olyckan utanför Bornholm</span>
Den svenska delegationen passade förstås på att berätta om de erfarenheter man har av miljöövervakning och om olyckan med det kinesiska fartyget utanför Bornholm.
Den svenska kustbevakningen har sedan 1992 hjälpt till med fartyg och utrustning till gränsbevakningen i de tre baltiska länderna.
I Sverige har vi fyra regioner för kustbevakningen. Man kan säga att vi numera har en femte region i Baltikum, säger Staffan Kvarnström, internationell expert, som har varit med sedan man började ha möten med estländarna.
Sedan 1998 har man ett bilateralt avtal med Estland. Han som då skrev under avtalet för Estland är numera landets överbefälhavare.
Bevakningsmöte. Ledningen för Estlands gränsbevakning och Sveriges kustbevakning mötes i går i Visby. Här uppställda framför kustbevakningens flygplan finns åtta av deltagarna. Fr.v. Allan Oksmann, flygchef, Staffan Kvarnström, internationell expert, Ervin Piikmann, sjöavdelningschef, Evisalu, stabschef, Marie Hafström, generaldirektör, Kjell Larsson, regionchef och Jan Johansson, regioninspektör. Foto: ROLF JÖNSSON
Så jobbar vi med nyheter