”Det är lite mer än katastrof”, säger en lärare som arbetar på en av regionens skolor om den nya lärplattformen Unikum.
Inför den nyss påbörjade höstterminen bytte regionens för- och grundskolor lärplattform från, den ibland kritiserade, Schoolsoft till Unikum. Den nya plattformen används sedan tidigare av ett 100-tal kommuner i Sverige, och när upphandlingen av Unikum var klar i våras sade Jan Wahlén, verksamhetsutvecklare på utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, såhär till Helagotland:
– Unikum är ett stort och känt företag med bra renommé. Vi har talat med många som använder programmet och de är väldigt nöjda. Vi tror att det här ska bli ett väldigt bra verktyg för personalen och för vårdnadshavare för att kunna ta del av vad som händer både i förskola och grundskola.
Några veckor in i terminen visar det sig dock att Unikum inte har blivit någon succé. Helagotland har varit i kontakt med ett flertal lärare som arbetar på skolor inom regionen, och alla vittnar om att den nya lärplattformen snarare skapat fler problem än varit ett hjälpmedel i arbetet.
En lärare som vill vara anonym, men som vi kallar "Mattias", säger att det hopp som han och kollegorna kände inför skolstarten ganska snabbt övergick i besvikelse.
– Vi är inte jättenöjda, kan man väl säga. Vår arbetsbörda har ökat på grund av att vi hela tiden måste lösa problem som är kopplade till själva plattformen. Så sent som i går gick det inte att frånvarorapportera alls, så då fick vi hitta nödlösningar, säger han.
Mattias berättar att lärarna upptäckt massor av brister med Unikum under de första veckorna. En av de största är att plattformen ibland inte fungerar alls.
– Verktyget i sig skulle nog kunna vara ganska bra, men då ska det ju fungera också. Ibland går det inte att logga in, och fungerar inte plattformen så kan till exempel elever och föräldrar inte se läxor, prov och planering som vi lägger in där.
Flera lärare som Helagotland pratat med är kritiska till den nya lärplattformen Unikum, och en anonym lärare säger bland annat att plattformen ökat lärarnas arbetsbörda.
Förutom Unikum behöver lärarna använda sig av ytterligare två verktyg i sitt arbete. Enligt Mattias "pratar" de här tre programmen inte med varandra alls, vilket skapar stora problem.
– Allt detta krångel med olika system som inte är kopplade till varandra och som ibland inte fungerar alls har gjort att vår arbetsbörda har ökat kraftigt. Tid vi hade velat lägga på undervisningen får vi istället lägga på att vara någon sorts it-support.
Mattias är även förälder, vilket innebär att han mött Unikum från båda sidor.
– Även från föräldraperspektivet har det varit fullständigt kaos. Att bara slänga ut ett nytt program som föräldrar och elever förväntas kunna hantera är ju under all kritik. Och vi lärare kan ju inte utbilda föräldrarna heller, eftersom vi inte kan plattformen fullt ut.
En annan lärare jag pratade med använde ordet "katastrof" om den nya plattformen. Är det något du skriver under på?
– O, ja. Det är lite mer än katastrof faktiskt. Man borde nog ha testkört plattformen lite i slutet av förra terminen så att man hann upptäcka barnsjukdomarna redan då.
Har du fått några reaktioner på Unikum från kollegor på andra skolor?
– Absolut. Jag har många kollegor på andra skolor som känner likadant och som har uttryckt samma saker som jag gör. Många känner sig ganska uppgivna.
Tror du att det handlar om en inkörningsperiod av den nya plattformen och att det blir bättre så småningom?
– Om jag ska vara riktigt hård så... nej, jag tror inte att det blir bättre. Det har inte fungerat tidigare, så varför ska det fungera nu?
Förutom Unikum behöver lärarna använda två ytterligare system i sitt dagliga arbete.
Helagotland har via mejl varit i kontakt med rektorer på några av de största grundskolorna på Gotland, men ingen av dem anser att det finns några större problem med Unikum. Så här skriver exempelvis Södervärnskolans rektor Cecilia Tofftén:
"Min uppfattning är att själva skolplattformen – Unikum, fungerar bra. Den skall dock samspela med andra nya system som t ex det nya frånvarosystemet och schemaprogrammet. Där har vi inkörningsutmaningar. Men det kommer bli bra".
Solbergaskolans biträdande rektor Daniel Hedlund skriver kort och gott att "Unikum som plattform uppfyller de krav som ställdes och fungerar bra" i sitt mejl.
Henrik Hammarskjöld är chef för stöd- och utvecklingsavdelningen inom regionens utbildnings- och arbetslivsförvaltning.
På Region Gotland är det främst Henrik Hammarskjöld, avdelningschef på stöd och utveckling inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, samt verksamhetsutvecklaren Janne Wahlén som ansvarar för arbetet med Unikum. De säger att de har full förståelse för att lärarna upplever situationen som jobbig och stressande. De menar dock att det kommer att bli bättre efter hand.
– Det har varit inkörningsproblem när det gäller att få de här tre systemen att interagera med varandra. Det gäller att man matar in samma uppgifter i alla system, och innan det görs så pratar de inte med varandra, säger Henrik Hammarskjöld, och fortsätter:
– Det här är något som vi har jobbat ganska intensivt med den senaste månaden och vi har hittat lösningar längs vägen. Det största problemet är inte Unikum, utan det är att få systemet att interagera med varandra. Men vi jobbar som sagt hela tiden med att försöka hjälpa och stötta lärarna, och det kommer att bli mycket bättre.
Varför behövs det tre olika verktyg?
– Av den enkla anledningen att inget av de här systemen klarar alla de här olika delarna själva, säger Janne Wahlén.
Jan Wahlén, verksamhetsutvecklare.
Han nämner även att regionens system för inloggning i verktygen, själva portalen, haft stora problem, vilket gjort att det funnits svårigheter att komma in i systemen under inledningen av höstterminen.
– Vi förstår att det känns stressande för lärarna, men där har vi fått till en förändring nu de senaste dagarna. Den inloggningen är bättre nu än för några veckor sedan.
En lärare som vi pratat med har uttryckt att de inte fick tillräcklig utbildning i den nya plattformen inför skolstart. Vad tänker ni kring det?
– Det är svårt med utbildning, eftersom folk är olika. Vissa tar till sig information direkt och börjar prova sig fram i verktyget, medan vissa behöver matas med ännu mer information. Det vi gör nu är att vi vidareutbildar våra införanderesurser, vilket är lärare ute på enheterna som ska kunna hjälpa sina kollegor, säger Henrik Hammarskjöld.