I Sjonhem kontrollerar Rolf Gardell sin burfälla, som för dagen är tom på råttor och möss. 

– Det bästa råttgiftet är ordning och reda. Får vi in salmonella krävs sanering av hela gården och det rör sig om väldiga belopp i kostnader, säger han.

Sedan i fjol gäller en ny klassning inom EU av de råttgifter som används. Tolkningen i Sverige innebär att giftet inte längre får hanteras av privatpersoner. Det har gjort det svårare för öns lantbrukare att själva bekämpa råttor i ladugårdar. Rolf Gardell driver storskalig äggproduktion och har avtal med sitt försäkringsbolag att de ska bekämpa de ovälkomna skadedjuren med gift.

– I år är det värre med råttor eftersom det är så blött, säger skadedjurstekniker Axel Karlsson från Länsförsäkringar och drar på sig handskarna.

För bekämpningsfirmorna har reglerna dessutom skärpts, från kravet på regelbunden tillsyn av lådor med gift till ett besök i månaden.

– Rekommendationen är kontroller var 35:e dag. De frekventa besöken ökar priset för lantbrukaren, eftersom vi måste komma oftare har det blivit fyra gånger så dyrt som tidigare, säger Axel Karlsson.

Han berättar att dyrare bekämpning har fått kunder att säga upp avtalen.

– Vi har tappat en del lantbrukskunder, men en del har kommit tillbaka när de märker att de inte kan hantera det själva, säger Axel Karlsson och berättar hur råttor har blivit så vana vid människor att de skuttar omkring framför hans fötter när han kommer för att bekämpa.

Försäkrade byggnader hotas av angrepp, till exempel på elledningar, om råttor inte bekämpas.

– Det är brandrisken, och risken för vattenskador, som vi är mest oroliga för. De skadorna kan bli betydligt dyrare än bekämpningen av råttor, säger Axel Karlsson.

Rolf Gardell lägger uppemot 20 000 kronor om året på att låta sanera råttor och möss. En kostnad som han själv skulle vilja hjälpa till att hålla nere:

– Det skulle räcka med en kortare kurs för att få lov att lägga ut råttgift, tillsammans med försäkringsbolaget som kunde komma ut två gånger om året precis som tidigare.

Den tanken är också något som Anna Törnfelt, ordförande för LRF på Gotland, har haft sedan reglerna ändrades i fjol.

– LRF riks har diskuterat en utbildning ungefär som grönt kort för röjsåg, säger hon och berättar att de lantbrukare som har utbildning för att hantera kemikalier klass 1 för växtskydd ändå får lov att lägga ut råttgift.

När kylan kom grävde sig stora råttor in hos Anna och Jörgen Törnfelt genom en metertjock stenvägg till källaren.

– Där borta låg en råtta död och mina hyacintlökar som jag förvarade i källaren åt de upp, säger Anna Törnfelt.

Länsveterinär Agneta Karlsson Norström bekymrar sig för smittorisken från råttor, både till djur och människor. För första gången på många år smittades en besökare i somras av den farliga sjukdomen leptospiros på Gotland.

– Han blev biten i handen av en råtta och blev jättesjuk och inlagd, och transporterades till sitt hemsjukhus, säger Agneta Karlsson Norström.

Hon berättar om lantbrukare som haft råttproblem och hittat egna lösningar, för att kringgå den svenska lagstiftningen om hantering av gifter.

– Jag har hört vittnesmål om att man köper råttgift från utlandet och beställer på internet, säger hon.

Själv har Agneta Karlsson Norström biologisk bekämpning i form av ungkatten Max.

– Han sover ute och tar storråttor. Han är urskicklig, säger hon.