Det finns väldigt få skatter från den här perioden
i slutet av vikingatiden. Man slutade då gräva ner skatter av någon anledning och Gotland började göra egna mynt 1140. Arkeologerna ställer sig många frågor som de hoppas de kan få svar på.
- Det sker något på 1100-talet som gör att man slutar gräva ner skatter. Om det beror på att importen minskar eller att man börjar konsumera silvret för att bygga till exempel kyrkor, är en fråga vi kanske kan få svar på när vi analyserat den här skatten ytterligare, säger Kenneth Jonsson, myntexpert.
Totalt 650 mynt
Det har tidigare gjorts fynd i Bunge där man hittade en skatt daterad år 1143. Den innehöll mynt till största delen från ett koncentrerat område i Tyskland.
- Skatten vi hittat nu innehåller efter en grov genomgång mynt från hela den då kända världen. Totalt är det omkring 650 mynt.
Förutom mynt finns delar av smycken, kärlet skatten låg i och kanske mest intressant förutom mynten, markvikter.
- Det är ganska jobbigt att betala för till exempel en bil med fem- och tiokronor. Så markvikterna är silverbitar i olika fastställda viktklasser. När Gotland började med egna mynt behövde man inte längre hålla på och väga silvret, då visste man vad mynten hade för fastställt värde, säger Kenneth Jonsson.
Skatt fylldes på
Hans granskning av fyndet visar att flera generationer sparat till skatten.
- En generation har börjat samla i början av 1000-talet. Nästa generation har förvaltat skatten. Nästa generation igen har börjat fylla på och den sista generationen har fyllt på ganska mycket.
Familjen Nilsson som hittade skatten kan få hittelön, men hur mycket är upp till Riksantikvarieämbetet att besluta om när de fått in bland annat arkeologernas rapport om fyndet.