Justitiekanslern anser att kvinnan har rätt till skadestånd, men inte så mycket som hon sökt för.
Berättelser om adopterade som i vuxen ålder bestämmer sig för att göra efterforskningar och söka upp sina biologiska föräldrar råder det ingen brist på. Men det finns också de som medvetet undviker att gräva i sitt ursprung.
Så var fallet med en gotländsk kvinna som nyligen anmälde Skatteverket till Justitiekanslern; varför kommer vi till strax.
Att hon hade adopterats var aldrig någon hemlighet hemma, konstaterar hon i skrivelsen.
”Jag bestämde tidigt i livet att inte ta reda på något om min biologiska bakgrund. Jag har helt enkelt varit nöjd med livet som det har varit. Mina nära och kära har respekterat och hedrat mitt val som har varit mycket viktigt för mig.”
Men så för ungefär 1,5 år sedan – dagen före julafton – fick hon ett brev från Skatteverket, som uppmanade henne att upprätta bouppteckning för en avliden kvinna. Gotlänningen kände inte igen namnet och kontaktade därför myndigheten under mellandagarna.
”En handläggare besvarar min fråga om vem denna person är med 'det är ju din mamma'. Hans ton angav att det borde jag väl veta. Då jag berättar att jag är adopterad och att detta är information som jag inte ska få tillgång till på detta sätt blir handläggaren nervös och hänvisar till en mer senior kollega,” skriver kvinnan.
Det rörde sig alltså om hennes biologiska mamma, som Skatteverket röjt utan att inse det – och mot gotlänningens vilja. Utredningen visar att misstaget har sin upprinnelse i folkbokföringslagens införande 1991, då ansvaret för folkbokföring överfördes från Svenska kyrkan till Skatteverket.
Den felaktiga uppgiften hade helt enkelt följt med kyrkböckerna och aldrig rättats till, trots att flera decennier förflutit när den biologiska mamman gick bort.
Beskedet var i alla fall inte välkommet.
”Mitt liv har på ett sätt vänts upp och ner. Jag får av Skattemyndigheten till exempel veta att jag har utländsk bakgrund samt två syskon. Detta är information som jag hade klarat mig utmärkt utan. Tvärtom, har detta kommit som en stor chock”, skriver kvinnan, som ansökt om ett skadestånd på 20 000 kronor.
Skatteverkets hållning är att rätten till skadestånd är preskriberad i det här fallet, men Justitiekanslern ger kvinnan rätt: Ett sådant ska betalas ut, fast inte på 20 000, utan på 7 000 kronor.