Skogen som kan bli framtidsgröda

Odling av salix för energiändamål är ingen stor sak på Gotland. Men nu finns det en hel del erfarenheter i alla fall. Och vem vet - det kanske är erfarenheter som leder till en kommersiell odling.
I går ägde i alla fall den första fullskaliga skörden av energigrödan rum på Gotland.
Det var Stenstugu försöksgård som för fyra år sedan etablerade en 7,5 hektar stor odling på ett skifte i Halla. Anledningen var att man skulle genomföra ett EU-finansierat bevattningsförsök. Man har bevattnat med avloppsvatten, urin och färskvatten i olika givor. Detta försök avslutades förra året då man tog ut åtta olika rutor av den totala arealen och skördade dessa.
Det som nu sker är att man skördar resten, Det vill säga det som blev kvar efter försöket.
En fin och välskött odling, sa Peter Gunnarsson, Linköping.
Han körde skördemaskinen och har i egenskap av maskinentreprenör sett många salixodlingar tidigare. Just den här maskinen, som kostat 1,7 miljoner kronor, används under vinterhalvåret för att skörda energiskog. Annars körs den på gräs.
<span class=MR>Hoppas på fortsättning</span>
Hur fortsättningen nu blir för den odling som etablerats är ovisst. Men om inget speciellt görs så blir det dags för skörd igen om cirka tre år av det som växer upp ur de kvarlämnade "stubbarna". Odlingen kan hålla ut i 25 år utan vidare och mankan skörda vart tredje år. Det är en gröda som inte kräver så mycket jobb.
Jag hoppas att vi får fortsätta, säger Ingvar Jakobsson, Stenstugus försökledare.
Kan det vara idé att driva kommersiell odling av Salix på Gotland?
Ingvar Jakobsson tror att det kan finnas åkrar på Gotland som är väl lämpade för salixodling. Det finns också i samband med denna odling en möjlighet att få nytta av det rötslam som i dag fraktas till fastlandet för förbränning.
Att plantera ett hektar salix kostar omkring 9 000 kronor. Men då kan man räkna med ett stöd på 5 000 per helkar i etableringsstöd. Till detta kommer att ett arealbidrags i samma storleksordning som till spannmål utgår till energiskogsodlingen. Kan man sedan ta mot rötslam så får man betalt för detta.
Detta gör att man har en hel del av kostnaderna betalda redan innan det blir tal om att sälja slutprodukten, energiflisen.Stig Larsson, Agrobränsle, uppger att det finns en odling på omkring 15 000 hektar i landet. Under en tid har odlingsarealen legat på samma nivå, men nu finns det tecken som tyder på att den kommer att öka.