Skogen sysselsätter 200 personer på ön

Det finns omkring 3000 miljoner kubikmeter skog i Sverige. Av dem avverkas varje år drygt 80 miljoner kubik, medan tillväxten är 100 kubik. Vi får alltså mer och mer skog, större virkesförråd, för varje år som går. Samtidigt minskar andelen riktigt gammal skog, eftersom träd tar lång tid på sig att bli nog stora. I norra Sverige slutavverkar man när träden är omkring 100 år, i södra landsänden 20 år tidigare.
På Gotland, som i många andra hänseenden har ypperliga växtförhållanden, är träden ofta närmare 120 år när de avverkas. Förklaringen är en grund, i övermått kalkrik och ofta torr jordmån, som bromsar tillväxten. Desto viktigare är det därför att vårda den skog som finns och att utnyttja den så effektivt som möjligt.
Om det talades det under gårdagens Skogsdag, ett traditionsrikt samarrangemang mellan Länsstyrelsen, Mellanskog och LRF. I år ägde det rum i skogarna utanför Klintehamn, nära kalkugnsruinerna vid Hunninge. Årets tema var "Vi tillsammans sätter värdet på din skog".
Under förmiddagen fylldes den höstfärgade skogen av hundratals skogsintresserade och, nästan utan undantag, keps- och gummistövelsutrustade människor. På solupplysta skogsbilvägar och föryngringsytor informerade skogskunniga föreläsare om allt från vikten av rätt planteringsplatser och avverkningsmetoder, till energiuttag av grenar och toppar och möjligheterna att ta itu med eftersatt röjning.
Gallring är en nödvändighet för bra förtjänst. Röjer och gallrar man inte så hårdnar konkurrensen om växtutrymmet betydligt. Dessutom kan trångt växande träd lättare sprida röta. Det man rensar bort kan dessutom omvandlas till massaved eller flis, så vinsten blir på så sätt dubbel.
Man får dock inte gallra och föryngringsavverka hur man vill, allra helst inte i känsligare områden. På Gotland (och Öland och i fjällnära Norrlandsregioner) måste ha särskilt tillstånd för just föryngringsavverkning. Våtmarker, fornlämningar och för djurlivet viktiga träd är exempel på områden där stor försiktighet ska iakttas.
Det gäller dessutom att fylla på naturens skafferi efterhand. Enligt Skogsvårdsstyrelsen struntar var tionde svensk skogsägare i att plantera efter avverkning. Gotländska skogsägare är dock bättre på det än genomsnittet, något som förklaras med intensiv lokal information.
Tarras Martinsson från Mellanskog pratade i går om plantering och markberedningen som föregår den. Det finns flera metoder och den vanligaste är harvning, att man "djupdikar " skogsmark och planterar ovanpå jordkammarna som bildas. På det "grunda" Gotland har det dock visat sig att den mest effektiva är högläggning.