Skogsstyrelsen hävdar att registreringen inte är ett beslut som kan överklagas, men i flera fall har domstolar tagit upp skogsägares klagomål.
Med stöd av regeringens regleringsbrev har Skogsstyrelsen sedan början av 1990-talet inventerat och kartlagt skog med höga naturvärden, som sedan har registrerats som nyckelbiotoper. På Gotland är det tätt med sådana. Gotland har tillsammans med Stockholm den högsta andel produktiv skogsmark som registrerats som nyckelbiotop. Efter 30 års arbete har ön 2 860 nyckelbiotoper, som utgör cirka två procent av öns skogsareal.
Missnöjet är stort bland skogsägare i hela landet. Klassningen som nyckelbiotop innebär inget lagstadgat skydd, men skogsägare måste samråda med Skogsstyrelsen före avverkning som kan skada naturvärdena.
2018 ändrades förvaltningslagen på ett sätt som fick betydelse för nyckelbiotoperna. Efter att tidigare enbart ha betraktas som kunskapsunderlag sågs registreringen nu som beslut möjliga att överklaga. Den första som klagade 2019 var en skogsägare i Norrbotten. Därefter har flera skogsägare begärt omprövning av registreringen, och när Skogsstyrelsen avslagit begäran har de överklagat till förvaltningsrätten.
– Vi har hittills haft 45 domstolsärenden i landet, berättar Anders Engström vid Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen.
På Gotland har hittills fem skogsägare begärt att få nyckelbiotoper avregistrerade. Tre har fått bifall av Skogsstyrelsen, men två har efter avslag överklagat till förvaltningsrätten. I båda fallen bifölls klagomålen, beslut som innebär att Skogsstyrelsen måste avregistrera nyckelbiotoperna. Det första ärendet gällde fyra nyckelbiotoper på norra Gotland, varav de äldsta registrerades redan 1997.
Nyligen avgjorde förvaltningsrätten det andra överklagandet, som gällde åtta nyckelbiotoper på mellersta Gotland. De fyra äldsta registrerades 1995. Även den här gången ansåg domstolen att regeringens regleringsbrev inte duger som rättslig grund för att kartlägga och registrera skogsägares markområden.
Båda de gotländska ärendena har Skogsstyrelsen överklagat till kammarrätten. I fallet med de fyra nyckelbiotoperna på norra Gotland beviljades inte prövningstillstånd. Det senaste ärendet har kammarrätten beslutat att ta upp till prövning, vilket Skogsstyrelsen välkomnar.
– Det är viktigt för oss att reda ut rättstillämpningen och hur vi ska agera framöver, säger skogskonsulenten Stefan Eklund vid Skogsstyrelsen.
Kammarrättens hus på Riddarholmen i Stockholm.
De ärenden som hittills nått kammarrätterna har fått olika utslag.
Kammarrätten i Jönköping kom i december fram till att registreringen av nyckelbiotoper på två skogsfastigheter i Sörmland haft ingripande konsekvenser för fastighetsägarna, och att Skogsstyrelsen inte har haft tillräckligt författningsstöd för åtgärden. Förvaltningsrättens dom fastställdes därför.
Kammarrätten i Göteborg kom fram till att Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper på en skogsfastighet i Falkenberg inte har någon sådan faktisk verkan att det utgör ett överklagbart beslut. En framgång för Skogsstyrelsen.
Kammarrätten i Stockholm, som ska pröva överklagandet från Gotland, har i ett tidigare ärende kommit fram till att det inte finns någon rättslig reglering som uttryckligen ger Skogsstyrelsen möjlighet att inventera och registrera nyckelbiotoper.
Nya domar ger rätt att överklaga nyckelbiotoper.
Efter att förvaltningslagen ändrades tillsattes en utredning om stärkt äganderätt för skogsägare. Skogsstyrelsen har efter det beslutat att alla nyckelbiotoper som registrerats efter den 27 juni 2019 ska strykas, om skogägarna begär det.
För nyckelbiotoper som registrerats före 27 juni 2019 fortsätter Skogsstyrelsen att pröva varje enskilt ärende.
– Om det har skett någon ändring i området som påverkat naturvärdena, att träd blåst ner eller avverkats, eller att marken fått ny användning, då avregistrerar vi nyckelbiotoperna. För de vi inte omprövar får skogsägarna överklaga till förvaltningsrätten, säger Anders Engström vid Skogsstyrelsen.
Nyckelbiotop i Östergarn. Gotland har många områden som kartlagts och registrerats som nyckelbiotoper, ett arbete som är ifrågasatt. Två skogsägare har fått rätt när de överklagat till förvaltningsrätten.
Region Gotland såg positivt på förslaget att avveckla nyckelbiotopsregistret när man yttrade sig över utredningen 2021. I stället vill regionen utveckla naturmiljöbeskrivningar, under förutsättning att de blir ett stöd för skogsägare utan att inskränka äganderätten.
Länsstyrelsen var däremot tveksam till om debattklimatet skulle förbättras om begreppet nyckelbiotop tas bort. I sitt yttrande över utredningen framhöll man registret över nyckelbiotoper som den största kunskapskällan för skogar med höga naturvärden, och som ett viktigt kunskapsunderlag. Länsstyrelsen motsatte sig därför en gallring av registret.