Skogsägare fick råd och tips
Promenader i skogen brukar höra hösten till. Samma sak gäller för de gotländska skogsägarna. Men syftet skiljer sig en del. GT var med på Skogens Dag i går och lyssnade till råd och tips om hur skogsägarna ska få ut mer av sitt virke.
Foto: Bengt Zettergren
Foto:
Det är dags för årets Skogens Dag, länsstyrelsens traditionella evenemang för de gotländska skogsägarna. Eller som man valt att kalla det "träditionella skogsdagen" tillsammans med Mellanskog och LRF. Under temat "Vi tillsammans sätter värdet på din skog" traskar en grupp av de cirka 130 personerna ut på ett nyligen avverkat hygge.
Ingen kan med bästa vilja säga att ett hygge är vackert, men just den aspekten på skog får stryka på foten en dag som denna.
<span class='mr'>Lilla station</span>
Hygget sträcker sig totalt över sex hektar. I bortre änden av det, vid randen av ett parti med lite yngre granar, har Roger Hammarström slagit upp sin lilla station. Dagen är uppdelad så, man travar runt på olika stationer och får sig till livs nödvändig information om hur skogsägarna kan få ut mer av sin skog. I nedre delen av granpartiet har lövskogen tagit över.
Det är det han tänker utgå ifrån, Hammarström från länsstyrelsens skogsvårdsfunktion. Vad som sker om inte gallringen sköts bra. Och vad det kan medföra för priserna.
Här ser ni, säger Hammarström och pekar mot granarna, är det bra gallrat. Det syns.
Men pedagog som han också tycks vara, har han partiet längre ner, det med lövskogen, som en motbild.
Där har lövskogen tagit över. Och då kommer man se att granarna är missskötta.
<span class='mr'>Gynnar växtligheten</span>
Gruppen med skogsägare går ner för att kontrollera och kommer tillbaka efter en stund. Varpå Hammarström kan fortsätta. För att ytterligare exemplifiera har han grävt en grop för en halvtimme sedan. Då var den torr i botten, nu står vattnet någon decimeter högt. Han beskriver det som ett tecken på en mycket hög bonitet, superbonitet. Och det gynnar växtligheten, vilket skogsägaren har kunnat haft stor nytta av.
På det här hygget har man kunnat ta ut nästan 2000 kubik per hektar. Och det är väldigt mycket, nästan det dubbla mot det normala.
Oaktat de fina markförhållandena på just den här fastigheten har Hammarström en allmän poäng.
Bra mark är inte tillräckligt. Man måste sköta skogen också för att få ut ett bra värde.
En av dem som bidragit till det exemplariska hygget är Kalle Pettersson från Klinte. Han finns med i gruppen och var också med och planterade de granar som utgör fond åt länsstyrelsens expert.
Det var väl en 25 år sedan, uppskattar han.
<span class='mr'>Lövskogen har lagit ut granarna</span>
Att lövskogen som Hammarström förklarar i stort sett har slagit ut granarna i hyggets nedre del skulle medföra problem, är dock ingen nyhet för Kalle Pettersson.
Jag förstod redan när vi planterade att askarna skulle ta död på granen.
För Pettersson är just den här skogen mer än bara minnet av planteringen. Medan vi lämnar första stationen på väg till nästa, drar sig Pettersson till minnes en ovanligt stor gran. Men hygge är hygge och svårt att känna igen. Till slut ser han den, eller i vart fall stubben.
<span class='mr'>En bjässe</span>
Det var en bjässe, säkert 35 meter hög, säger han.
Men utan sentimentalitet att den fällts.
Den hade börjat torka i toppen så det var nästan för sent ändå.
På Skogens dag är det andra intressen än det rena välfinnandet med en skogspromenad som gäller. Niklas Åberg står på ett hygge längre upp i skogen, ett uppenbarligen sämre hygge. Boniteten är sämre, T 15 eller 16 mot det förra hyggets T 25, vilket alltså reglerar tallarnas höjd och därmed kvaliteten när det är dags för avverkning. Detta har givetvis sin förklaring. Markförhållanden och gallring igen alltså.
Nettot på det här hygget, berättar Niklas, slutar på cirka 13000 kronor. Det slutliga resultatet blir alltså inte speciellt mycket.
<span class='mr'>Snytbaggens villkor</span>
Därpå pratar han om snytbaggens villkor och framfart, hur många skärmträd som lämnats kvar och vad fröfallet från dessa återstående träd kan medföra.
Men, säger han, självföryngringen på Gotland är ju i det närmaste hopplös.
Föryngringen inom det gotländska skogsägandet kan man säga att Jakob Bäckstäde får representera. Han kommer från Sanda och är tänkt att ta över familjens cirka 70 hektar. Hans funderingar över lönsamheten att plantera på just den marken som Åberg beskrivit, är inte på något sätt talande för hans tveksamhet i stort.
I det stora hela är det lönsamt med skog. Den skogen vi har i dag finns det ju oftast inga lån på.
Det är första gången Jakob Bäskstäde är på Skogens dag. Det lär nog bli fler.
Så jobbar vi med nyheter