På fastlandet görs årliga älgbetesinventeringar för att mäta hur mycket skador på skog som orsakas av älg. Genom återkommande inventeringar är det lättare att veta vilka åtgärder som krävs för att klara föryngring av skogarna. I år är första gången en liknande inventering genomförts på Gotland, och då anpassat efter betesskador från rådjur.
Under onsdagen och torsdagen hade ett 50-tal intresserade samlats på Gotland Grönt centrum för ett kunskapsseminarium där analysen från årets inventering presenterades, och under torsdagen gick flertalet av deltagarna ut i fält för att kolla några exempel.
I Ganthem har markägarna Andreas Kotz och Ronny Johansson helt gett upp hoppet om nyplanteringarna.
– Tre gånger har jag planterat och hundra procent är skadat. Jag kan inte göra mer, ändå har jag sprutat plantorna varje gång. Jag har även haft skyddsjakt, och det hjälpte lite, men jag kan inte göra det här mer. Jag har lagt ut 40 000 kronor på ett hygge och ändå har jag ingen skog, säger Ronny Johansson.
Även Andreas Kotz har gett upp.
– Allt är skadat, jag tänker inte göra mer här, säger han.
Under två dagar utbytte markägare, jägare och myndigheter erfarenheter med varandra. Kontentan verkar vara att det enda som kan funka är att sänka rådjursstammen och behandla plantorna för att ha en chans. Och i jakten dessutom uppnå en korrekt avskjutning så att det inte bara är bockar som skjuts av.
– Markägarna behöver ställa högre krav på jägarna så att de inte sparar på hondjuren bara för att senare få mer att jaga, säger en av deltagarna.
En annan säger att han funderar på att införa skottpengar på hondjuren för att rädda odlingarna. Som jägare tycker han själv att det känns fel, men som markägare menar han att det nästan är ett måste.
Den ungskog som inventerats utgörs av 4 111 hektar tallungskog, 131 hektar granungskog, 194 hektar barrblandskog medan den övriga delen av ungskogen uppgår till 50 hektar. Sammanlagt har man inventerat 339 provytor på Gotland i 85 ungskogar.
– Inventeringen visar att 12 procent av den gotländska tallungskogen är skadad, det är en mycket svår skadenivå, säger Neil Corey, analytiker på Skogsstyrelsen.
Han tycker det är bisarrt att liknande inventeringar inte gjorts tidigare, men menar att det inte är något som Skogsstyrelsen själva styr över. Anledningen att Gotland alla år hoppats över är på grund av att vi inte har älg, och att det främst är älgbetesinventeringar som utförs.
Betesskadorna från rådjur varierar stort över Gotland, och olika markägare har tagit till olika knep för att få behålla sina odlingar.
Vid Anders Thunegards skifte i Sjonhem ser tallplantorna lite gladare ut. 2012 planterade han 12 hektar, och under våren fanns bara en hel planta kvar.
– De åt upp allt. Så när jag planterade på nytt 2017 så behandlade jag plantorna, trots det så hade rådjuren gnagt på 40 procent av dem. Sedan kom torkan och tog 50 procent av plantorna. När jag sedan planterade ytterligare 50 000 plantor satte jag upp det här provisoriska hägnet, och sedan dess har jag inte sett ett enda gnag, säger han.
Just nu skyddar viltstängslet totalt 30 hektar och 90 000 plantor. Men kostnaden för staketet uppgick till 85 000 kronor. För många är staketlösningen inte ekonomiskt försvarbar, men att den funkar för Anders råder ingen tvekan om.