Skogsdag vid Fjäle i Anga

Det var så många deltagare som kom till skogsdagen i Anga att de fick delas upp i flera grupper under rundvandringen i skogen.
Gunilla Lexell, länsstyrelsen, inledde med att tala om skogsbete. Gruppen samlades vid en skogsmark vid Fjäle som möjligtvis skulle kunna bli skogsbete. Lexell påpekade att skogsbete ska ha en särskild struktur av öppnare och tätare områden. Den ska ha en "luckighet".
Det ska finnas flera generationer träd och ganska glest med träd utan att för den skull bli en trädpark.
Det har ingen betydelse vilka djur man släpper på bete här men det ska vara ett bra betestryck, sa Gunilla Lexell. Ersättningen för skogsbete är 1000 kr/hektar och år och markägaren förbinder sig under en femårsperiod.
Marken besiktas och godkänns av länsstyrelsen.
Gammal dammanläggning
Göran Jakobsson, Mellanskog, visade upp något som på gotländska kallas för "valke". Det är en mindre dammanläggning som förr i tiden användes för valkning av fårull. Jakobsson berättade att markägare kan få 70 procent av kostnaden i bidrag om han/hon färdigställer en sådan här dammanläggning till det ursprungliga. På Fjäles ägor finns en "valke" som iordningställd skulle kunna bli en damm av en tunnlands storlek. I dag syns där bara en bäck på platsen. Markägaren Göran Darvelid har ännu inte tagit ställning till om han ska iordningställa dammen.
En nyckelbiotop
Edvin Söderlund, länsstyrelsen, visade deltagarna hur en nyckelbiotop kan se ut. Det är ett område med höga naturvärden. Det kan vara en igenvuxen löväng som övergivits, en skog som aldrig har blivit skött eller hällmark, vatten eller dylikt.
Vid Fjäle i Anga består nyckelbiotopen av en sumpskog som aldrig har blivit skött. Ett område med mycket vatten och som är besvärligt att arbeta i. Edvin Söderlund höll upp en decimetertjock granstam och frågade deltagarna om de kunde gissa hur gammal den var. Söderlund avslöjade att det var en 150 år gammal gran:
Det är så tätt mellan årsringarna att det ser ut som en hopslagen psalmbok!
Edvin Söderlund berättade att staten betalar en intrångsersättning till skogsägaren för en mark som klassats som nyckelbiotop. Ersättningen är vad staten anser att skogen är värd.
Gallringsmaskinen Enhar
Vid Skogsdagen i Anga förevisades även en röjnings-/gallringsmaskin som fått namnet Enhar. Bert-Inge Karlsson, Mellanskog, berättade att Enhar är en prototyp som har tagits fram eftersom efterfrågan på flis har ökat.
Karlsson sa att aggregatet ännu har vissa brister. Det blev ganska höga stubbar efter Enhar eftersom en kolv som sitter under aggregatet gör att det inte kan knipa av träden längre ner.
Efter den traditionella skogslunchen berättade Göran Jakobsson om virkesmarknaden på Gotland. Han sa bl a att mängden osåld massa har ökat och priserna för massaved är tillbaka dit de var för ett år sedan.
En bättre massakonjunktur vore alltså önskvärd.
När det gäller energisidan sa Jakobsson att det var brist på material till värmeverken i vintras. Allt köptes upp.
Annars tyngs den gotländska marknaden av konkurrensen med baltiskt sågspån som importeras till värmeverken.
Göran Darvelid berättade om sin gård. Han köpte gården 1967.
Gården har 200 hektar produktiv skog, 8 hektar avsatt nyckelbiotop, 30 hektar avsatt naturvårdsavtal, 35 hektar dålig åkermark. På strandängarna och runt gården har Göran Darvelid 220 tackor.