Prognosen har försämrats med mer än tre miljoner kronor bara sedan första delårsrapporten. Nämndens verksamheter uppskattas nu gå back med 21,5 miljoner under 2022.
Anledningarna uppges vara bränslekostnader samt "förändrade barn- och elevvolymer".
Resultatet lär dock förbättras en del, med hjälp av väntade kompensationer.
– Regionstyrelsen har redan beslutat om 8,6 miljoner för ökade elevflöden och 1,8 miljoner för höjda bränslekostnader inom skolskjutsarna. Vi vet också att det kommer kompensation från Migrationsverket för kostnader i samband med flyktingmottagande, men det är lång eftersläpning där, berättar Gotlands utbildningsdirektör Torsten Flemming.
Han uppskattar att prognosen snarare borde ligga på omkring tio miljoner minus.
Minoriteten i nämnden, med S, V, MP och Fi, ville att man skulle begära så kallat tilläggsanslag på 8,9 miljoner hos regionfullmäktige, men detta röstades ner.
I stället fick ansvarig förvaltning i uppdrag att "återkomma med förslag till åtgärder" för att minska kostnaderna med 6,5 miljoner. En plan för detta ska finnas redan till delårsrapport två.
Torsten Flemming kan i nuläget inte svara på vilka åtgärder, det villa säga besparingar, som kan bli aktuella:
– Varje rektor får rapportera vad man kan bidra med, om man kan skära ner hundra tusen där eller där. Det finns inget beslut om någon hel verksamhet som ska läggas ner. Där är vi inte än, säger utbildningsdirektören.