Skolans framtid förtjänar mer omtanke

I tisdags fick föräldrar från Öja skola och förskola möta representanter från förvaltningen som presenterade förslaget angående skolans framtid. Jag och många andra anlände med mängder av frågor och funderingar. Till min glädje uttryckte representanterna redan inledningsvis sin vilja till dialog, och jag såg fram emot ett samtal kring konsekvenser och alternativ angående förvaltningens planerade förslag. Det visade sig dock – tyvärr – rätt snabbt att ett sådant samtal inte var möjligt, helt enkelt eftersom förslaget i sin nuvarande form saknar (förutom lite befolkningsstatistik) all form av underlag.
Vi var många denna kväll som tyckte det var minst sagt uppseendeväckande att förvaltningens förarbete varken innehöll en ekonomisk kalkyl eller en barnkonsekvensanalys, trots att dess uppdrag entydigt handlade om besparing och lärandemiljö.
En skolas framtid berör ju dessutom otroligt många fler förvaltnings- och politikområden. En hel bygd påverkas. Ett sådant brett perspektiv verkar dock vara svårt att lyfta fram. Regionens besparingskrav läggs (vad jag förstår) ut på enskilda nämnder och förvaltningar, vilket riskerar något som liknar ett tunnelseende där helheten bleknar. Detta är en svår situation för samtliga inblandade.
Den besvärliga strukturen får dock inte leda till förslag som varken är ordentligt genomtänkta eller innehåller alternativ, som nu är fallet med Öja skola. Här har ju inte ens nämndens specifika (ekonomiska och pedagogiska) intressen analyserats. Det är min bestämda åsikt att förslaget i sin nuvarande form inte kan gå vidare vid BUN's sammanträde 17 februari. Att starta en utredning om grundskoleverksamheten på södra Gotland kanske vore ett rimligt alternativ, men större beslut än så kan omöjligt tas på detta obefintliga underlag. Långsiktiga förslag kräver långsiktiga samtal och funderingar. Och Öja skola och dess bygd förtjänar mer omtanke än vad förslaget förmår visa.