Skolbesparingar inom många områden
Friskolor gynnas av "lika villkor för offentliga bidrag" medan sparkraven på de kommunala skolorna nästan fördubblats.
Knappt hälften av sparkravet orsakades av den nya lagen om offentliga bidrag på lika villkor. Den innebär nämligen att friskolor från senaste årsskiftet ska ha samma bidrag som de kommunala skolorna, vilket alltså har skapat merkostnader för barn- och utbildningsförvaltningen.
Några av besparingarna har redan genomförts. Andra är på gång, vilket GA senast berättat om i går och i artikeln här intill.
Huvuddelen av de besparingar som ska göras 2010 är:
4,4 miljoner kronor ska sparas på lokaler. Rektorernas förslag på hur det ska gå till tas upp på bun:s arbetsutskotts sammanträde den 1 juni.
300 000 kronor sparas på praktikcentralen som ordnar prao-platser åt elever på högstadiet.
Mindre till elevhälsovård
Elevhälsovården skärs ner motsvarande 1,1 miljoner kronor.
850 000 kronor sparas på personalförstärkningar till små undervisningsgrupper och i särskolan.
4 miljoner kronor sparas genom att antalet barn i fritidsgrupper på skolor med över 150 elever har ökats från 13 till 15 stycken per vuxen.
Skolorganisationen ses över, men här finns ingen prislapp. Ökat samarbete mellan skolor kan leda till färre rektorstjänster.
6,5 miljoner sparas genom ett sparbeting på 0,6 procent på förvaltningens verksamheter. Varje skola får mindre pengar och beslutar själva vad man ska spara in på.
Förskola och skolbarnomsorg ska spara 1,9 miljoner.
Verksamheter i skolan som inte är lagstadgad ska minskas motsvarande 825 000 kronor.
Syoverksamheten ska ses över.
Buf lägger ner Fårö förskola. Men den kommer att drivas vidare av ett föräldrakooperativ.
Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar nu med budgeten för 2011. Återstår attt se huruvida sparbetinget för i år uppnås, och vilka konsekvenserna till slut blir.
Så jobbar vi med nyheter