Skolchefen vill begränsa rätten att fritt välja skola

I dag har de gotländska grundskoleelverna möjlighet att fritt välja en skola utanför det rektorsområde där man bor, under förutsättning skolan man vill börja på har ledig plats och att man själv svarar för resekostnaderna.
Den valfriheten har främst intresserat elever på landsbygden. Det finns en klar tendens att elever i socknarna nära Visby väljer Visbyskolor, trots att de enligt indelningen av rektorsområden borde ha gått i någon landsbygdsskola.
Nu viker elevantal över hela Gotland, och med det blir fler platser lediga i Visbyskolorna. Fler elever från landet får plats och reformen med gratis bussresor för ungdomar gör det dessutom ekonomisk möjligt för dem att studera i Visby.
På senare tid har ett antal friskolor startat i Visby. De har upptagningsområden som sträcker sig långt utanför Visby, och bidrar med det till omflyttningen av elever.
<span class=MR>Pengarna flyttar också</span>
Trenden att landsbygdselever väljer studier i Visby ser alltså ut att förstärkas. För skolorna på landsbygden innebär omflyttningen problem, eftersom skolpengen (bidraget per elev) flyttar med eleven. Skolan har dock kvar en del kostnader, vilket innebär att valfriheten bidrar till att undergräva ekonomin. Genom det blir det allt svårare att leva upp till ambitionen att ha så många landsbygdsskolor kvar som möjligt.
Som en åtgärd mot problemet vill barn- och utbildningsförvaltningens chef Lars Danielson begränsa valfriheten. I en skrivelse till barn- och utbildningsnämnden föreslår han att endast elevsociala skäl ska godtas för att en elev ska få gå i en skola utanför det rektorsområde eleven bor i.
Ett sådant förslag är fullt möjligt att genomföra, anser skolkontoret, även om det i skollagen 4 Kap 6§ står:
"Vid fördelning av elever på olika skolor skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen".
Lars Danielson tycker att situationen på Gotland är sådan att "betydande organisatoriska svårigheter" har uppstått i och med valfriheten.
Vi har försökt få skolverket att tala om var ramarna för den passusen går någonstans, men vi har ännu inte fått något svar, säger skolkontorets kanslichef Per Westholm.
<span class=MR>Oenig nämnd</span>
Om politikerna antar förslaget vid morgondagens sammanträde kan skärpningen komma att gälla redan till hösten.
Men det blir förmodligen strid i ärendet. I en gemensam skrivelse säger sig Eva Nypelius (c), Bror Lindahl (fp), Lena Celion (m) och Yngve Andersson (kd) vara beredda att slåss för elevernas valfrihet. "Skolvalet skall kunna ske på samma sätt som i dag" skriver de i ett pressmeddelande.
Även barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler tycker att valfriheten är bra, men när ekonomin hotas är hon beredd att begränsa rörelsefriheten.
Det är svårt för skolorna på landsbygden när elevantalet viker. Planeringen blir också besvärlig när man sent på våren eller under sommaren får besked om att elever bytt skola, säger hon.
Får vi se över systemet med skolpengen kan vi kanske återkomma med ett förslag som ger valfrihet, tillägger hon.
Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden har ett möte i kväll för att gå igenom det krispaket som finns för förvaltningen. I morgon tas frågan upp vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde, då även budget för 2005 och flerårsplanen för 2005-2009 står på dagordningen.