Nationellt räknar Skolverket med en brist på 45 000 behöriga lärare och förskollärare år 2033.
– Ur elevperspektiv är det förstås en allvarlig utveckling om andelen behöriga lärare i skolorna minskar, säger Filip Nilsson, undervisningsråd på Skolverket och ansvarig för prognosen.
– Gotland har den största relativa utmaningen i landet, med ett rekryteringsbehov som är nästan lika omfattande som den befintliga lärarkåren, jämfört med cirka 80 procent som snitt för landet.
Skolverkets senaste lärarprognos är daterad december 2019. Perspektivet som målas upp är en viktig del i den skolöversyn som Region Gotlands utbildnings- och arbetslivsförvaltning gjort på uppdrag av regionfullmäktige, den utredning som utmynnade i förslag om nedläggning av ett stort antal skolor på ön.
"Förskolan och grundskolan behöver förändras för att möta ett antal utmaningar och lärarbristen är den största", sägs till exempel i den kortfattade sammanfattningen av organisationsförslaget. I rapporten sägs att större skolenheter skulle öka möjligheten att bemanna förskolor, fritidshem och grundskolor med behöriga lärare. Där finns också en analys som rymmer ett understatement: "självklart kan denna förändring inte självständigt lösa kompetensförsörjningsutmaningen med en ökande lärarbrist". Sifferexercisen ser ur så här:
Förutsatt att förvaltningens bedömning stämmer så skulle nedläggningarna och sammanslagningarna "frigöra" (citattecknen är rapportens egna) motsvarande ett 40-tal tjänster. Men behovet, enligt samma rapport, uppgår till inte mindre än 705 tjänster, räknat som behovet från 2019 till 2033. Det fördelar sig med en tyngdpunkt på förskolan med 271 heltidstjänster, 63 på fritidshem, 92 på lågstadiet, 123 på mellanstadiet och 156 på högstadiet.
Gotlands befolkning utgör 6 promille av invånarantalet i Sverige. Men Gotlands andel (räknat som 705 av 45 000) av den förväntade lärarbristen är betydligt högre, 1,6 procent. I sina beräkningar, som också tar hänsyn till Vuxenutbildningens behov, kommer Skolverket fram till att nyrekryteringsbehovet fram till 2033 är nästan lika stort som den befintliga lärarkåren 2018, vilket var motsvarande 1074 heltidstjänster.
En grundsten i Skolverkets prognos är den faktiska situationen när det gäller andelen behöriga lärare 2018, som den rapporterats in av kommunerna. Där är situationen på Gotland något bättre än genomsnittet för landets samtliga grundskolor. Gotland har 83,6 procent med pedagogisk högskoleexamen, jämfört med rikets 83,2 procent. Också andelen med lärarlegitimation är lite högre på Gotland än genomsnittet för landet, dock med undantag för fritidshemmen. Men varken andelen behöriga lärare eller SCB:s prognos för befolkningsutvecklingen, en annan viktig byggkloss i prognosen, förklarar Gotlands utsatta situation. Så det återstår egentligen en möjlig förklaring:
– Åldersstrukturen i lärarkåren. I våra regionala prognoser finns uppgifter om hur många som är 50 år eller äldre. Genomsnittet för riket är 39 procent, för Gotlands del 50 procent, kommenterar Filip Nilsson.
Skolverkets prognoser över lärartillgången är ett viktigt underlag för beslutsfattare på alla nivåer. Det konkreta arbetet med nästa prognos inleds i mars och den väntas bli klar i december 2021.