Slopat besparingskrav på 14 miljoner var en stor lättnad för ordförande Oscar Lindster (S) och övriga i barn- och utbildningsnämnden. Men utmaningarna är fortsatt stora.
I början av februari kom beskedet att skolan undantas från regionens krav på effektivisering som finns på den skattefinansierade verksamheten för 2025.
Därmed slipper man att dra åt svångremmen ytterligare i rådande besparingstider. I fjol lyckades grundskolan genom rektorernas åtgärdspaket minska kostnaderna med fyra miljoner kronor. För 2025 har det handlat om mer än det dubbla, drygt nio miljoner kronor i effektiviseringar.
Med förskolan medräknad låg sparkravet på drygt 14 miljoner kronor. Men detta undantas alltså barn- och utbildningsnämnden (bun) i år. Dagen efter beskedet uttryckte nämndens ordförande Oscar Lindster (S), sin lättnad.
– Såklart är jag nöjd och lättad att majoriteten tog det beslutet. Sen behöver vi fortsatt jobba med att få ekonomin i balans, säger han till Helagotland.
Enligt skolledningens hade en så pass stor besparing inneburit allvarliga konsekvenser ute i verksamheterna.
– Det hade varit mycket kännbart, säger Carina Lindby, verksamhetsutvecklare på utbildnings- och arbetslivsförvaltningen.
Hon har skrivit den rapport som togs fram till bun:s sammanträde 5 februari, som en konsekvensanalys av effektiviseringarna för 2025. I den presenteras grundskolans ekonomiska läge i helhet: hur mycket pengar som saknas för att skolan ska klara sin budget och vad som skulle krävas för att täppa till de hål som uppstått.
Slutsatsen är hisnande. För grundskolan handlar det om drygt 37 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 65 tjänster.
– Det är ju fortfarande så att vi har 22 miljoner som ligger och skvalpar från i fjol, säger Carina Lindby.
Skolan går back ekonomiskt, men det finns ingenting att spara in på, enligt skolledningen. Carina Lindby, verksamhetsutvecklare, menar att politiken måste välja väg. "Vill man behålla de skolor vi har idag så måste det till mer pengar".
Nu, när sparkravet på nio miljoner är undanröjt, kvarstår ändå merparten av det hålet. I runda slängar saknas cirka 28 miljoner kronor för att grundskolan ska nå en ekonomi i balans efter 2025, enligt Carina Lindby.
Oavsett exakta storleken på summan så handlar det om många miljoner – och många tjänster – för den gotländska skolan.
Men Carina Lindby vill betona att det inte finns några planer på att börja säga upp folk. Skrivningen om att 65 tjänster skulle bort i år var ett räkneexempel för att visa på hur stort underskott som skolan bär med sig.
– Vissa formuleringar som varit i media de senaste dagarna har varit missvisande, som att vi ska säga upp en massa personal i år. Det har aldrig varit tal och det står heller inte i skrivelsen, säger Carina Lindby.
Hon förtydligar dock att förändringar måste till.
– Vi kan inte hyvla mer än vi har gjort. Redan nu är det ansträngt i skolan. Vikariestoppet riskerar att i första hand drabba den kategori elever som är i behov av särskilt stöd.
Det finns i dag inget som talar för att skolans ekonomi kommer att återhämta sig, tvärtom så visar prognosen på cirka ettusen elever färre inom tio år, fram till 2033. Med den här bakgrunden slår skolledningen fast att det behövs en långsiktig plan för framtidens skolorganisation.
– När eleverna blir färre och man redan i dag inte kan fylla klasserna, är det många skolor som inte bär sig ekonomiskt. Men det är också en fråga om pedagogiken och kvaliteten på undervisningen, som riskerar att ge vika om klasserna är för små, till exempel. Vi ska ha hållbara skolor vilket innebär att de ska ha undervisning av god kvalitet och vara ekonomiskt gångbara, säger Carina Lindby.
Ur Region Gotlands skrivelse "Uppdrag effektivisering 2025"
Hon drar en parallell till regionens senaste skolöversyn. Hösten 2020 presenterades utredningen "Framtidens förskola och grundskola" med förslag om att lägga ned Endre, Eskelhem, Kräklingbo, Sanda, Stenkyrka, Stånga, Vänge och Öja skolor samt Fårösunds högstadium. I en blocköverskridande överenskommelse, där endast M och L inte ingick, beslutade politikerna att de skulle vara kvar.
Nu tycks den gotländska skolan hamnat i en liknande sits. Om politikerna vill behålla den skolorganisation som finns i dag, behöver det skjutas till mer pengar, fastslår skolans ledning. Om inte så måste den förändras och anpassas till antalet elever.
– Vi säger inte att mindre landsbygdsskolor inte ska finnas, även om många nog tror det. Det ska finnas skolor över hela Gotland, även om de kanske inte blir lika många som idag. Det behöver till ett långsiktigt beslut om vilka skolor som ska finnas, och så måste det satsas på dem, säger Carina Lindby.