Skolmat för sju kronor

Idag är regeln att skollunchen ska ge eleverna en tredjedel av deras dagsbehov av mat och näring.
Och än så länge håller man det. Men med fortsatt stigande matpriser kommer det inte att gå.
- Antingen måste vi få mer pengar, eller så tvingas vi frångå kravet på en tredjedel av dagsbehovet, säger Karin Lindberg
Här måste politikerna ge besked, menar hon.
För en utomstående kan det låta som trolleri, men i öns skolkök lyckas man varje dag komponera näringsriktiga måltider med råvaror som i snitt går på 7 kronor och 30 öre. Och då är även kostnaden för mjölk och bröd och sallad inräknad.

Mat från grunden
GT åkte i tisdags till Säveköket där man varje skoldag lagar 2 200 portioner. Dels till de egna gymnasieeleverna och dels till Solbergaskolan och Alléskolan.
Klockan 07 på morgonen började Kerstin Bodin sin arbetsdag med att skala och tärna 250 kilo potatis.
Ann-Katrin Simonsson fyllde samtidigt den stora 400-litersgrytan med vatten och la i buljong. En timme senare när buljongen kokat upp och potatisen var färdigtärnad blandades allt samman, purjolök och kryddor las i och sen fick allt sakta koka.
På menyn för dagen stod potatis- och purjosoppa.
- Vi lagar all mat från grunden, förklarar Kerstin Bodin när soppan fram emot halv tiosnåret börjar bli klar.
- I stort sett allt, tillägger hon. Soppor, såser, fiskrätter, grytor med mera allt sånt gör vi. Men vi rullar inte köttbullar, dem köper vi färdiga.

Sallad till varje lunch
Potatisen till tisdagens soppa är gotländsk, kravodlad från Tollby gård.
Purjolöken däremot är färdighackad, frusen.
Till soppan serveras bröd och ost. Det mjuka brödet är dagsfärskt och gotlandsbakat.
Och salladsbordet finns som alltid med, till varje lunch. Den här morgonen har Gunnel Adman och Susanne Johansson skurit upp 20 isbergssalladshuvuden och ett antal kilo tomater. På salladsvagnen finns även pastasallad,vitkålssallad och bönor.
Vid halv elvatiden när matsalen öppnar och maten ställts fram plockas även mjölken fram. 220 liter per dag går det åt i Sävematsalen.

Kött är dyrast
4 kronor och 80 öre kostar råvarorna per portion till den här sopplunchen.
- Vi måste ha soppa för att få ned snittpriset, konstaterar Karin Lindberg. Andra rätter kostar betydligt mer, dyrast är det när vi har kött men det blir alltmer sällan, fortsätter hon.
Idag räcker pengarna. Fast det är knappt.
- Ser man bara till den mat vi lagar själva håller vi budget. Men en del elever äter på andra håll, transportteknik äter till exempel på Farmek och så vidare. Och deras mat går också över vår budget och räknar man in den kostnaden överskrids budgeten, säger Karin Lindberg.

Svårt utan mjölken
Hon är bekymrad. Råvarukostnaderna fortsätter stiga, enligt beräkningar kommer de att öka med mellan fem och sju procent i år.
- Mjölken, brödet och osten är de varor som jag tror ökat mest. Enbart mjölken kostar oss 10 000 kronor mer per år sen höjningen i våras. Och vår kostnad för bröd har ökat med 2 000 kronor, säger hon.
Vad skulle man kunna spara in på?
- Måste vi dra in på något blir det kanske det mjuka brödet. Jag vet att man dragit in på mjölken i många fastlandsskolor, men själv är jag mycket tveksam. Utan mjölk tror jag vi får väldigt svårt att klara en tredjedelsmålet, svarar Karin Lindberg.
Kommunens kostchef Inger Göthberg delar Karin Lindbergs oro. Och i går när barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott höll sammanträde lyfte hon frågan för politikerna.

Inväntar prognos
Hon förklarade att mer pengar behövs om standarden på skolmaten ska kunna bibehållas och om skolan även fortsättningsvis ska klara att ge eleverna en tredjedel av dagsbehovet av mat.
- Jag har även lagt förslag på en del besparingar. Att inte längre kan servera frukt, och att menyerna kan ändras så att en del billigare rätter återkommer oftare. Men det kommer inte att räcka med det, inte så som matpriserna rusat iväg, säger hon.
Att tredjedelsregeln ska ligga fast var politikerna helt eniga om.
- Ja, det målet ligger kvar, sa Lena Celion efter au-mötet i går eftermiddag.
Frågan om att skjuta till mer pengar till skolmåltiderna tog man inte ställning till.
- Vi måste se vad vi kan göra internt, om vi kan flytta över pengar. Men innan vi bestämmer något måste vi veta hur vi ligger till i ekonomin, vi vill se hur underskottet på åtta miljoner i prognosen i våras har förändrats, säger Lena Celion.

Skolmat för sju kronor

7 kronor och 30 öre. Det är vad råvarorna i en portion skolmat får kosta på Gotland. Idag klarar man det. Nästan.- Men höjs matpriserna ännu mer går det inte, säger Karin Lindberg, husmor i Säveköket.