"Det vore en jätteförlust för hela norra Gotland", sade en förälder i Fårösund i höstas, när högstadiet där var nedläggningshotat. I december valde politikerna att i stort sett skrota skolöversynens förslag – de åtta hotade skolorna var räddade.
Men trots detta har många valt bort högstadiet i Fårösund, som tappar en fjärdedel av sitt elevantal i höst.
– Skolor får betalt genom skolpeng för varje elev, så det är självklart att det blir svårare att få ihop budgeten, kommenterar rektor Jan Källström.
Det är inte säkerställt hur många av dessa elever som väljer Visby i stället, men oavsett verkar inte alla anse att just Fårösund var värt att kämpa för.
Och att landsbygdsskolorna tappar, samtidigt som trycket på Visby består, det är också klarlagt.
– Vi har ökade strömningar mot Visby och det ser ut att fortsätta, bekräftar grundskolechefen Jörgen Norström.
Detta rimmar illa med de uppskruvade tongångarna under hösten.
– De som engagerade sig ville ha skolan kvar, men det kanske fanns andra som inte kom till tals lika mycket, funderar en förälder som GT talat med.
Många fortsätter alltså att välja Visby – men där pågår dessutom en parallell utveckling, där alltfler väljer bort den kommunala skolan överhuvudtaget.
Atheneskolans omskrivna utökning är en faktor bakom att friskolorna i höst tar mer än dubbelt så mycket av elevunderlaget mot tidigare.
Bara från Terra Nova-skolan flyttar ett 20-tal elever.
– Ekonomin påverkas såklart mycket. På årsbasis är det en minskning med cirka 1,1 miljoner kronor, berättar biträdande rektor Carina Lindby.
Terra Nova ligger inte på landsbygden, var inte en av de hotade skolorna i översynen och har en annan situation än Fårösund.
Ändå hänger dessa rörelser ihop. Vissa föräldrar menar att den "generella osäkerheten" kring den kommunala skolan har drivit fler bort från densamma – en bild som dock inte delas av Atheneskolans rektor Kristin Nilsson.
Men det finns andra, mer definitiva, paralleller. Alla skolor är faktorer i samma ekvation. Carina Lindby på Terra Nova förklarar:
– Tyvärr blev det inget beslut kring ny skolorganisation på Gotland, vilket också påverkar ekonomin på skolorna. Regionens minskade elevpeng slår hårt på samtliga skolor, då den totala budgeten ska täcka alla kommunala skolors behov.
Många rektorer, andra skolanställda och tjänstemän varnade tidigt för problemen som skulle uppstå, om skolöversynens förslag inte fick bli verklighet.
Friskolornas utökning var kanske inte en given del av ekvationen då, men den ser ut att ha påskyndat vissa av de påtalade konsekvenserna. Skolvalet i stort – och den konstanta förflyttningen mellan många mindre skolenheter – gör ekonomin till en ständig utmaning.
Nu kan svångremmen dras åt på flera håll framöver.
– Antalet klasser förändras inte och antalet lärare som behövs för att täcka skolans behov minskar inte. Ändå är det på personal vi behöver spara för att hålla vår budget i balans, säger Carina Lindby.
Enligt Jörgen Norström är det inga massuppsägningar på gång. Men visst lär skolans personal påverkas.
– Vi har sagt till flera skolor att inte tillsätta pensionsavgångar, eller förlänga visstidsanställningar, säger han.
Vilket i sin tur rimmar illa med politikens löften om att ta höjd för den nedlagda skolöversynens konsekvenser.
– Ekonomin ska avhandlas i nämnden i juni, så vi vet fortfarande inte hur mycket vi måste skära ner, säger grundskolechefen.
Fotnot: Artikeln är korrigerad, med ett förtydligande. Det är enbart högstadiet i Fårösund som tappar en fjärdedel av eleverna, det handlar inte om en fjärdedel av hela skolans elevantal.