Avspärrning utanför skolan Kronan i Trollhättan där en skolattack ägde rum 2015.
Så sent som i november gjorde GA en granskning av hur skolorna arbetade med krisberedskap vid ett eventuellt våldsdåd i skolmiljö. Det visade sig att utbildningar var tänkta att genomföras på temat inom regionen, men ingen personal på gotländska skolor hade genomfört praktiska övningar.
I skolor och andra organisationer på fastlandet övas det på så kallat pågående dödligt våld, PDV, men till dagens datum har ännu inga praktiska övningar gjorts för lärare vid öns regionala skolor.
Den 21 mars gick en 18-årig elev till attack på Malmö Latinskola. Gärningsmannen dödade två lärare i 50-årsåldern och frågan om skoldåd och säkerheten på våra skolor blev återigen aktuell. Torsten Flemming, utbildningsdirektör inom Region Gotland lyfte fram dådet under gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträde på förra onsdagen.
– En oerhört tragisk händelse som ju får följder även för oss på Gotland. Medarbetare, och i viss mån elever, funderar över det som hänt.
Han menar att arbetet med krisberedskap har utvecklats sedan skolattentatet i Trollhättan 2015 och kom sedan att aktualiseras förra året efter händelsen i Eslöv, i augusti. Bland annat har gymnasiets medarbetare gått en utbildning för att kunna hantera en liknande krissituation.
– Det är såklart något man hade hoppats på att slippa. Men vi får inte vara naiva heller, säger han.
I februari skulle även övriga medarbetare inom de regionala skolorna gått en "Medvetandehöjande utbildning kring pågående dödligt våld". Den har dock blivit framskjuten och något nytt datum för utbildningen är inte satt ännu.
Torsten Flemming, utbilndingsdirektör menar att en krishanteringsplan inte är något man vill ta fram, men måste. För att inte vara "naiv".
Känner du dig trygg med att medarbetarna vet hur det ska agera?
– Det är egentligen en större fråga, menar jag. Vi kommer aldrig kunna skydda oss från en enskild galning. I svenska skolor kan man ta sig in om man vill. Alternativet som finns i många skolor utomlands är att ha höga murar, metallbågar och vakter. Där har vi i Sverige valt en annan väg.
Varför är det här arbetet tungrott?
– Jag tycker inte det är tungrott. Men visst hade vi kunnat ha kommit längre nu. Det finns expertis till hands och den har vi efterfrågat. Vi vänder oss till de som kan, sen var det lite otur nu senast.
På Solbergaskolan i Visby har man inte arbetat aktivt med att öva inför krishändelser likt en skolattack. Kerstin Andersson, rektor på skolan, vill avsätta tid för att lärare ska utbildas i krisberedskap.
– Vi har i dagsläget en utrymningsplan som tillämpas vid tillexempel en brand. Den övar vi på och där sitter många rutiner. Vi har diskuterat hur vi ska hantera situationer vid en eventuell attack. Där ska lärarna vara trygga i att man vet vad som ska göras. Samtidigt är det svårt för det går inte att öva tillsammans med eleverna, säger hon.
Kerstin Andersson är rektor på Solbergaskolan. Hon saknar utbilnding i krisberedskap gällande situationer likt skolattacken i Malmö den 21 mars.
Finns det någon plan om skolan skulle utsättas för ett skoldåd?
– Nja, vi har tittat på det, efter tidigare otäcka händelser på skolor i Sverige. Ett resultat av detta är faktisk de elektroniska låskort som lärarna kan öppna klassrum och dörrar med.
Samtidigt vill hon se konkreta utbildningar för lärarna:
– Kanske kan vi ta in en föreläsare. Ha en utbildning en halvdag och se på olika risk- och skyddsfaktorer.
På Södervärnsskolan, som just nu till stora delar inryms i paviljonger, är Cecilia Tofftén är rektor. Hon menar att arbetet med beredskapen har påbörjats på skolan.
– Vi arbetade med lärarna i höstas utifrån ett case där någon obehörig med ont uppsåt fanns i lokalerna. Det har resulterat i ett utkast till en "inrymningsplan", som jag hoppas vi kan arbeta vidare med.
Hon vill också se utbildning av personalen.
– Vi behöver även kompetensutveckla personalen i ämnet. Men det är både en satsning på kompetensen och samtidigt stärkt beredskap tillsammans med personal på de olika skolorna. Alla skolor ser ju olika ut.
Cecilia Tofftén, rektor på Södervärnskolan har tagit fram ett utkast till en "Inrymningsplan".
Vad tror du behöver göras för att stärka krisberedskapen?
– Jag tänker att i ett första skede, när vi har en lokal plan, så behöver man ju testköra den. Men den behöver också utvecklas i samråd med till exempel MSB, eller någon med mer erfarenhet och kompetens på området. Sen skulle man kunna öva med lärare, så tänker jag.
Torsten Flemming delar de båda rektorernas uppfattning om att det behövs övas kontinuerligt på scenarion med medarbetarna.
– Nästa steg blir att arbeta med systematiskt med inrymnig, precis på samma sätt som vi arbetar med utrymning idag.
Nya Sävehuset som är en del av Wisbygymnasiet.