Nya Alléskolan startade till hösten efter att en helt ny skolbyggnad byggts. Utöver att hela Humlegårdsskolans f-9 har flyttat in, har långt fler sökt till skolan inför förskoleklass, än de som bor i det egna upptagningsområdet.
Inför höstens terminsstart hade en större andel elever än i fjol, sökt till en annan kommunal skola än den som man tilldelats en plats på genom det upptagningsområde man bor i. I dagsläget går 20 procent av eleverna i förskoleklass i en annan skola än sin ”hemskola”, enligt regionens senaste rapport som baseras på skolvalet inför höstterminen 2024.
Även om majoriteten av skolorna tappar elever totalt sett – endast 8 av 29 skolor fyller sin kvot i förhållande till det antal elever som tillhör upptagningsområdet – är det en skola som sticker ut. Inför terminsstarten saknade Gråboskolan elever till över hälften av platserna i förskoleklass.
I stället för de 60 elever som Gråboskolan har i sitt upptagningsområde, har man tagit in 25.
Carina Lindby är verksamhetsutvecklare på Region Gotland och arbetar med ledningsstöd mot grundskolan.
Att inte fylla kvoten av elever som en skola ”bör ha”, får först och främst påverkan för verksamhetens ekonomi, förklarar Carina Lindby, verksamhetsutvecklare och ledningsstöd i grundskolan på Region Gotland:
– De hade kunnat har två, kanske tre klasser, men har nu bara en. Det påverkar ju såklart ekonomin. Men det är det som händer när elever flyttar på sig.
En av anledningarna till att Gråboskolan förlorar en så stor del av eleverna till andra skolor, är Region Gotlands system där eleverna är garanterade en placering i en viss skola utifrån upptagningsområden.
I redovisningen av årets skolval som gjorts av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, uppges att en stor del av barnen på Törnekvior förskola, som tillhör upptagningsområdet för Gråboskolan, istället har Alléskolan som förstahandsval till förskoleklass.
I närheten finns även de kommunala förskolorna Humlegården och Asken, förskolor vars elever inte sällan bor i närheten, som kring Furulund eller på gamla A7-fältet – bostadsområden som hör till Gråboskolan.
– Till förskoleklass grundar sig valet ofta i vilken skola som de andra, på samma förskola, kommer att gå i. Vilket känns naturligt, de vill ju självklart gå med sina kompisar som de fått i förskolan, säger Carina Lindby.
Gråboskolans rektor Johan Lindberg tror att många föräldrar har en negativ bild av Gråbo, som område, och att det färgar deras val av skola till barnen.
För Gråboskolans rektor, Johan Lindberg, är detta bara en liten del av förklaringen till att skolan inte fyller sina platser. Men att det handlar om logistik kan vara en av anledningarna till att föräldrar väljer bort Gråboskolan, menar han:
– De allra flesta elever tar sig till vår skola till fots eller med cykel, vilket vi uppmuntrar. Det upplevs kanske som enklare vid många andra skolor att lämna av med bil. Det kan jag förstå, om man måste åka en lång omväg till vår skola, säger Johan Lindberg.
Men han är långt ifrån tillfreds med det rykte, eller i alla fall den uppfattning, som tycks ha klamrat sig fast runt hans skola.
Johan Lindberg tror att långt ifrån alla elever och vårdnadshavare känner till fördelarna med Gråboskolan. "Vi har hög personaltäthet och fler behöriga lärare än i genomsnitt på Gotland", säger han.
– Det är snarare en bild av området Gråbo, och kanske mer hur det var för flera år sedan när det var mycket som hände i området.
Johan Lindberg fortsätter:
– Men här, på skolan, arbetar vi mycket med trygghet och trivsel. Vi har inte någon skadegörelse eller klotter i vår skola. Våra elever är stolta och rädda om sin skola.
Han tror att det finns en okunskap om Gråboskolan hos föräldrar som kommer direkt från förskolan.
– Vi har en högre andel behöriga lärare än i genomsnitt på Gotland, och en högre personaltäthet, något som kan förklaras av att vi har elever med olika hemförhållanden och andra som kommit hit från andra länder, och i vissa fall krig och konflikter. Något som vi ser som en tillgång, att vi har en blandning av elever med olika bakgrund. Det ger eleverna en större förståelse och perspektiv på tillvaron som jag tror är väldigt viktig, säger Johan Lindberg.
Gråboskolans profil riktar bland annat in sig på ökad rörelse bland eleverna. "Att vi har rörelse är nog det jag tycker är bäst här, och något man inte har på andra ställen", säger Tilde Lekander i årskurs 5. Till höger klasskamraten Nelliyah Assefa.
Hur många elever som varje skola har i sitt upptagningsområde varierar från år till år. Jämfört med 2022 och 2023 har Gråboskolan inte tappat fler elever till andra skolor i år, snarare har man fyllt fler platser, procentuellt sett.
– Det är när det blir stora variationer som det blir svårt för mig som arbetsgivare. Om elevantalet ökar eller minskar stort så att man antingen måste tillsätta eller göra sig av med personal. Men de senaste åren har det varit ganska jämnt inflöde och i år har vi ungefär så många elever som vi hade väntat oss, Johan Lindberg.
En stor andel av eleverna i Gråboskolans upptagningsområde byter till andra skolor. Men på personalsidan är det desto enklare för rektor Johan Lindberg, att rekrytera. "Vi har en högre personaltäthet men också behöriga lärare, än genomsnittet", säger han.
Fördelning av skolplats efter upptagningsområden utgår från att den så kallade hemskolan ska ligga nära där eleven bor, men detta betyder inte att det alltid är den skola som ligger närmast. Ett vanligt argument för detta system, bland de kommuner som använder sig av det, är att det ska stävja segregation.
Men i Visby tycks det ha blivit något som orsakar mer problem än nytta. Enligt Carina Lindby har förvaltningen precis börjat utreda frågan. Det man främst sneglar på är att börja gå efter en strikt närhetsprincip, och slopa uppdelningen i områden.
– Vi har precis påbörjat översynen. Den kommer inte vara klar till skolvalet nästa år så en förändring kommer möjligen kunna börja gälla från och med skolvalet 26/27.
I grunden är det minskningen av elevantalet till förskoleklass som i sin tur har påverkat skolvalet. Inför höstens skolstart hade årskullen minskat med över 21 procent, jämfört med 2023. Enligt Carina Lindby ökar detta rörligheten mellan kommunens skolor eftersom fler kunnat erbjudas plats på den skola man sökt.
– Det är det som händer när vårdnadshavare använder fria skolvalet. Från förvaltningen måste vi strategiskt bemöta utvecklingen med olika åtgärder, särskilt som elevkullarna kommer att fortsätta nedåt, säger Carina Lindby.