Nyheten slog ned som en bomb i september 2020: "Förslaget: Åtta landsbygdsskolor läggs ner", löd rubriken på Helagotland.se.
Som bekant föll tjänstemannaförslaget när politikerna i barn- och utbildningsnämnden nådde en blocköverskridande överenskommelse i slutet av förra året.
Men hur kunde det komma sig att en så omfattande utredning fick ett så magert resultat? Utredarna ger nu sin bild av saken i den slutrapport som presenterades i dagarna.
Där konstateras bland annat att det uppdrag man tilldelades "var tydligt utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men mindre tydligt utifrån ett landsbygdsperspektiv". Med andra ord: Det man ombads titta närmare på var först och främst besparingar, inte vilken roll skolan kan ha för en levande landsbygd.
Visserligen kräver beslut inom Region Gotland en "landsbygdssäkring", men hur det ska gå till praktiken förblir oklart, skriver man i slutrapporten: "En slutsats som styrgruppen drar är att servicestrategin [regionens långsiktiga strategi för serviceutbud på Gotland] kanske inte ger den tydliga vägledning som den var avsedd att göra."
En annan slutsats i rapporten är att arbetet med skolförslaget borde ha förankrats i en bredare politisk församling än barn- och utbildningsnämnden, kanske i fullmäktige rentav: "Det var en utmaning för den politiska referensgruppen att vara bärare av informationen, göra avgränsningar samt återkoppla vägvalen inför beslut till sina respektive partigrupper."
Stefan Nypelius (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, tycker att synpunkterna är motiverade.
– Jo, vi skulle förmodligen har varit tydligare med att detta inte var ett rent utbildningsuppdrag, att det finns ett samband mellan skola och utveckling av bygden, säger han.
Enligt Stefan Nypelius blev coronapandemin en försvårande omständighet, som ledde till att landsbygdsperspektivet kom in först efter att förslagets presenterats.
– Det blev ett sent uppvaknande där i september, när folk insåg vilka skolor som riskerade nedläggning. Det är klart att vi kunde gjort saker annorlunda. Vi hade hoppats från början att skolöversynen kunde samordnas med framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Det hade ju varit naturligt att lyfta skolfrågan under dialogmötena om RUS, men pandemin satte käppar i hjulen för det.