Mer utbildning behövs i hedersfrågor

Regionen och länsstyrelsen arbetar båda med frågor om hedersrelaterat våld. Och till hösten arrangeras en utbildning för personal inom exempelvis skola och socialtjänst.

Caisa Skoggren, jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen, har tagit initiativ till en kurs om hedersrelaterat våld och förtryck för anställda inom exempelvis socialtjänst och skola.

Caisa Skoggren, jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen, har tagit initiativ till en kurs om hedersrelaterat våld och förtryck för anställda inom exempelvis socialtjänst och skola.

Foto: Henrik Radhe

Gotland2023-05-28 06:02

I början av maj beslutade Förvaltningsrätten att ge flera gotländska flickor utreseförbud sedan det kommit fram misstankar om att de skulle föras utomlands och könsstympas. Det var skolpersonal som slog larm sedan en flicka pratat om detta på skolan.

– Vi har ingen direkt statistik på hur mycket hedersrelaterat våld vi har på Gotland, men vi uppskattar att det handlar om ett tiotal familjer per år med hedersproblematik, säger Öystein Berge, kvalitetschef inom socialförvaltningen på Gotland.

– När vi får in de här typen av anmälningar försöker vi ta reda på vad som ligger bakom. Det kan också vara så att man misstänker hedersmotiv, men att det har andra orsaker. Det som är viktigt är att varje orosanmälan tas på allvar.

undefined
Öystein Berge, kvalitetschef vid socialförvaltningen, tror att det finns ett tiotal familjer med hedersproblematik på Gotland.

För dem som arbetar i Region Gotlands olika verksamheter är det här delvis nya frågor som de nu behöver vara uppmärksamma på och enligt Öystein Berge jobbar regionen med de här frågorna på flera olika plan. Dels övergripande, till exempel genom den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040 och i den plan för våld i nära relationer som finns inom socialförvaltningen.

– Dels pågår kurser på modersmål för att stödja föräldrar i Sverige, där vi ser att det är en jätteviktig pusselbit för att minska risken för missförstånd, säger Öystein Berge och berättar att utbildningen är ett samarbete mellan skola, vård och socialtjänst.

Regionen samarbetar också med länsstyrelsen som kommer att arrangera en utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck i november. Att sprida kunskap och bibehålla god kompetens i våldsfrågorna ingår i myndighetens uppdrag och normalt har de en utbildning varje år.

– Det var ganska länge sedan vi hade en grundutbildning i hedersrelaterat våld på Gotland och eftersom det är personalomsättning i alla verksamheter så tror jag att det finns ett behov nu. Det var också särskilt angeläget i år eftersom Region Gotland i sitt genomförandeprogram för social välfärd, lyfter heder som ett av de verksamhetsområden man vill jobba särskilt med fram till 2027, säger Caisa Skoggren, jämställdhetsstrateg på Länsstyrelsen Gotland.

undefined
Caisa Skoggren, jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen, har tagit initiativ till en kurs om hedersrelaterat våld och förtryck för anställda inom exempelvis socialtjänst och skola.

Kursen hålls under två dagar här på Gotland och inbjudna är bland andra socialtjänsten, polisen, utbildningsförvaltningen och hälso- och sjukvården.

– Första dagen är grundkunskap: Vad är hedersnormer, hur kan det se ut, vad beror det på, och så blir det en genomgång av lagstiftningen. Dag två är parallella pass som är mer yrkesspecifika för till exempel skola eller socialtjänsten och sedan ett resonemang kring hur man kan göra i olika situationer, säger Caisa Skoggren. Hon fortsätter:

– Till våren blir det en uppföljningsdag med fokus på vad som har gjorts för att implementera kunskaperna och vilket stöd som kan behövas framöver.

Utbildningen genomförs av Länsstyrelsen Östergötland. De har ett särskilt regeringsuppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck, dit könsstympning räknas. Sedan den 1 oktober förra året driver myndigheten ett Nationellt centrum mot hedersvåld och förtryck. De har bland annat en hemsida, hedersfortryck.se, och en stödtelefon dit yrkesverksamma kan vända sig för att få råd.

– Många vill ha bekräftelse på att de har tänkt rätt, eller vill ha vår syn på saken. Man behöver ha kunskap för att kunna ställa de rätta frågorna kring det här, säger Issis Melin, sakkunnig vid centret.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!