"Skönhets- chock" i Valleviken
En allé av riddarsporrar möter den som besöker Heiner Norbergs trädgård i Valleviken i juli. Tidigare var där vallmo, snart tar floxen över.
Kreatör. Heiner Norbergsfår utlopp för sin kreativitet såväl i trädgården som i ateljén, Båda är öppna för besök varje eftermiddag utom måndag. foto: simon paulin
Foto: Simon Paulin
För några år sedan var här bara en gräsmatta.
- Jag tycker om att skapa rum. Det första jag gjorde var den här pergolan från huset till ateljén, förklarar Heiner och duckar under honungsrosorna.
Förutom att gå på den så använder Heiner grusgången i pergolan till att dra upp småplantor. Han krafsar bara undan gruset i en rad längs den skuggiga kanten, strör i frön på hösten och jämnar till. Sen gror det bra, och när plantbarnen blivit stora nog planteras de i krukor eller rabatter.
- Detta kom jag på när rosen hade frösått sig själv. Jag drar upp alla växter själv, köper nästan aldrig någonting. Och det kan bli nya sorter och färger från frö.
Rosor har han dock mer och mer övergått till att föröka med sticklingar. Då blir avkomman densamma som modern, och han säger sig lyckas till 90 procent.
Sticklingarna tar han vår eller höst, sätter i krukor med såjord och låter dem övervintra i växthuset. Sen krukas de om och får växa till sig i "barnkammaren" utomhus.
Varje eftermiddag utom måndagar är trädgården och ateljén öppen för besök. 1972 övergav Heiner karriären som arkitekt för att helt ägna sig åt konsten, måleri i akvarell och olja, etsningar och träskulpturer.
1995 började han och hustrun Gisela att sommarbo i Valleviken, för snart tre år sedan blev det permanent. Det var då engagemanget för trädgården tog fart, och Heiner har också hunnit bygga ett och annat.
Efter att hans första ateljé brunnit byggde han en ny. Och överallt i trädgården finns både konstverk och små byggnadsverk som rosställningar, odlingslådor på höjden med kryddväxter utanför köksdörren, växthus och sittplatser.
I änden av en japaninspirerad vattenränna där guldfiskar och näckrosor trivs, omgivna av högt gräs som hindrar fåglarna från att ta fisken, kan man slå sig ner och omslutas av växter och stillhet. På annat hål står en säng med en stång som håller upp ett myggnät.
- Trädgården är som vackrast tidigt på morgonen när den fortfarande andas. Mitt på dan är det som att den håller andan. Och man måste slappna av med trädgården, man kan lätt få komplex av alla fina böcker och trädgårdstidningar.
Denna sommars blandning av regn och värme har fått grönskan att trivas ovanligt väl. Det ser friskt och fräscht ut i det frodiga, men lite rosrost, svartfläcksjuka och mjöldagg syns här och var.
- Mot mjöldagg använder jag Kumulus, men det andra är nästan omöjligt att bli av med.
Över 100 rosor, kanske 200, finns i Heiners trädgård. Riddarsporrar kanske tusen. Ett stort fång av höstanemoner väntar på sin tid.
- Man måste ha mycket för att det ska ge verkan, tycker Heiner som snart har fyllt sin trädgård.
Gång. Här får fötter framföras.
Så jobbar vi med nyheter